Lagen är en anpassning till EU:s nya regelverk och innebär att kommersiella företag obehindrat får bedriva lokal och regional kollektivtrafik. 21 trafikmyndigheter ska ersätta dagens kommunala trafikhuvudmän och samordna trafiken inom och utanför länsgränserna. Kollektivtrafikföretagen blir skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation. Strategiska beslut om kollektivtrafiken som i dag fattas av länstrafikbolagen ska tas av förvaltare på politisk nivå.

Regeringens förhoppning är att lagen leder till att fler vill åka kollektivt, arbetspendling underlättas och att arbetstagaren och arbetsköparen lättare når varandra. Styrningen av länstrafiken ska inte längre begränsas till det egna länet. Det är upp till den regionala kollektivtrafikmyndigheten att samordna trafiken över länsgränser.

Busschauffören Robert Lilja, som står med på listan Riv upp kollektivtrafiklagen!, med yrkesverksamma inom kollektivtrafiken, ser framför sig att den fria etableringen av kommersiell kollektivtrafik leder till sämre arbetsmiljö för chaufförerna och minskade marginaler om problem uppstår.

– När vinstintresset blir viktigast för de som driver trafiken har jag erfarenhet av att det blir svårare att ta pauser mellan körningarna och få regelbundna arbetstider. På sträckor där stor konkurrens råder tror jag att bolagen kommer att köra täta avgångar med så få chaufförer som möjligt för att hålla nere sina egna kostnader och öka intäkterna. Frågan är vad som sker med säkerheten ifall bolaget sparar in på reservdelar, extrabussar och bemanning.

Robert Liljas prognos är att de timanställda blir fler och de fast anställda färre, en utveckling han har sett hos sin egen arbetsköpare franskägda Keolis, som tidigare hette Busslink, där staten sålde ut sin sista ägarandel i augusti förra året.

– Det viktiga för ett sådant bolag är inte nödvändigtvis hur nöjda kunderna är, utan vilka kilometer du får betalt för.

Keolis har ett flerårigt avtal med Stockholms län om att bedriva busstrafik. Med den nya lagen kan kommersiella företag sluta avtal en månad innan de sätter igång och säga upp det med tre månaders varsel.

– Vi bussförare står inför osäkrare anställningsförhållanden. Företagen gör sig oftare av med sin personal och vi måste söka nya jobb.

Robert Liljas farhåga är att tidtabellen oftare byts ut och att det blir svårare för resenären att överblicka sin resa. Han menar att dagens system ger utrymme åt att ha en god trafiksamordning och snabbt sätta in extra bussar.

– Om fler ska åka kollektivt är det viktigt med turtäthet, ordentliga tidtabeller, fler linjer och smidiga byten. Det är fullt möjligt att utveckla inom ramen för dagens modell, säger Robert Lilja.

Han och de andra på upprorslistan fortsätter att hålla kampanjer, anordna möten och skapa opinion mot vad de ser som urholkade villkor, både för anställda och resenärer.