– Jag ska hitta former för att underlätta regioners och landstings arbete och uppföljning kring huruvida leverantören lever upp till krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, föreningsfrihet och arbetsvillkor.

Det säger Pauline Göthberg, som sedan en månad tillbaka, är nationell samordnare för socialt ansvarstagande inom den offentliga sektorn. Hon sitter bland ett 50-tal upphandlare på Stockholms läns landstings kontor i centrala Stockholm.

Till stöd i sitt arbete har hon en ny lag: I lagen om offentlig upphandling (LOU) tillkom år 2010 paragrafen ”upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta”.

Sveriges landsting och regioner har i enlighet med internationella konventioner tolkat det som att leverantören måste uppfylla ILO:s åtta kärnkonventioner, FN:s barnkonvention, det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning, den arbetsrätt och det socialförsäkringsskydd som gäller i Sverige.

– Landstingen och regionerna har identifierat sju områden, däribland textilier, handskar och läkemedel, där risken är hög att tillverkningsprocessen bryter mot de internationella konventionerna. Inom de prioriterade områdena har vi som inköpare stor påverkan och har därför goda förutsättningar att ställa sociala krav.

Kraven som ställs måste gå att följa upp. Uppföljningen sker främst via formulär där ett antal frågor ställs om leverantörens verksamhet. Uppstår misstankar om oegentligheter ställs nya frågor och därefter kan en granskning på plats bli aktuell. Om beställaren inte rättar sig i tid kan det leda till prisavdrag, uppsägning eller hävning av avtalet.

– Det går att förhålla sig på olika sätt om brister upptäcks. Ibland kan det vara önskvärt att avsluta kontraktet med leverantörer som inte följer uppförandekoden, till exempel om inga tecken till förbättringar märks. Men jag tror också på möjligheten att genom avtalet fortsätta kräva förändring inom de områden som brister och på så sätt påverka produktionens eller tjänstens art.

2011 valde Stockholms läns landsting att avbryta sitt avtal med företaget Instrumenta, som sålde instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, men bröt mot uppförandekoden. Vid en inspektion av tillverkningen i en fabrik i Pakistan upptäcktes bristfälliga och okontrollerade arbetsförhållanden bland underleverantörerna.

Inom EU ökar kraven på myndigheter att försäkra sig om att sociala och miljömässiga överenskommelser beaktas vid upphandling av varor och tjänster.

Sveriges offentliga sektor köper årligen varor, tjänster och entreprenader för 500 miljarder kronor och i hela EU handlar det om cirka 13 000 miljarder kronor.

– Ett flertal regeringar har under de senaste 10–15 åren ställt krav på företag att ta ökat socialt och miljömässigt ansvar. Det faller sig naturligt att sådana regeringar då själva också agerar på ett socialt ansvarsfullt sätt.

Pauline Göthberg reser inte bara inom landet. Hon besöker även Norge, där samtliga myndigheter ska inkludera uppförandekoder för socialt ansvar i sina upphandlingar. I grannlandet tas steg mot en gemensam databas där uppgifter om ifall leverantörerna lever upp till uppförandekoden förs in.

– Min förhoppning är att vi i Sverige också inför en sådan databas.