Det ställer stora krav på handläggarna att utreda barn och det kan vara svårt för barnet att ange sina asylskäl för att de helt enkelt inte uppfattar sig som diskriminerade eftersom de inte känner till att livet kan se ut på ett annat sätt. Vad vi alltid måste bära med oss är att varje barn har rätt till liv och utveckling enligt Barnkonventionen. Även romska barn.

Det faktum att den romska befolkningen blivit diskriminerad och förföljd i Europa under flera hundra år kombinerat med en stark hederskultur gör att unga romer som kommer till Sverige som flyktingar lever ett extremt utsatt liv. Sverige har gjort överenskommelser med bland annat Kosovo om att romer ska kunna sändas tillbaka. Kosovo ger då garantier till Sverige om att personerna när de tvingas tillbaka till sitt hemland ska få den hjälp och stöd de behöver. Verkligheten ser dock annorlunda ut, medel som sägs ska gå ut till kommunerna når aldrig ut och barnen har stora svårigheter att få börja skolan igen efter att ha varit borta.

Av UD:s senaste rapport om mänskliga rättigheter i Kosovo framgår att landets regelverk håller internationell standard men klarar inte av att genomföra det.  Det står uttryckligen att några av skälen är brist på kompetens och resurser samt att synsätt och attityder bland befolkningen inte utvecklats i samma takt som regelverket.

Rädda Barnen i Kosovo och den romska organisationen Iniciativa 6, som verkar i Kosovo, kan båda vittna om att romer som återvänder hamnar i en mycket svår situation. De som drabbas hårdast är barnen.
”Det är väldigt svårt för barnen att bli återinskrivna i skolan när de återkommer. De saknar ofta dokumentation från skola i andra länder och det är för dyrt för många föräldrar att lösa. Många barn känner sig heller inte välkomna och kan inte språket efter många år på flykt.” Säger Osman Osmani, Iniciativa 6.

Rädda Barnen uppmanar Migrationsverket att sätta barnet i fokus. Det finns utarbetade metoder inom exempelvis rättsväsendet för hur man bäst samtalar med barn som varit utsatta för någon form av trauma. Det är hög tid att även asylsökande barn bemöts på liknande sätt.
Det är också hög tid att öka kunskapen om romernas skiftande kultur och situation inom Migrationsverket. Sådan kunskap är en förutsättning för att kunna förstå och bedöma vilka särskilda risker romska barn möter om de skickas tillbaka till hemlandet.

Återigen uppmanar Rädda Barnen Migrationsverket att sätta fokus på barnet och ta hänsyn till hur verkligheten ser ut i Kosovo och Serbien. I går hölls ett rundabordssamtal med Rädda Barnen, Migrationsverket och andra sakkunniga från Sverige och Kosovo. Detta var ett första steg mot förbättring.