Nette Enström: "Varför provocerar civilisationskritik?"
Som inledarskribent är mitt uppdrag att politisera, vinkla och hårdra. Min avsikt var att ta ställning för en kultur jag betraktar som fri, ur flera perspektiv, men även jagad och hotad. Jag tog ett civilisationskritiskt grepp eftersom det är relevant när man pratar kolonisering av ursprungsfolk.
Slutreplik
Man kan vända och vrida på alla ord. Precis som ”civilisation” och ”frihet” är även ”kolonisering” och ”utveckling” värdeladdade ord med många möjliga associationer. Naturligtvis använder jag begreppet ”fri” i en annan bemärkelse i det här sammanhanget än jag skulle göra i en diskussion om till exempel urban utveckling.
Begrepp används också olika beroende på politiska perspektiv och jag misstänker att det inte är definitioner utan värderingar som är det kontroversiella här.
Civilisationskritik provocerar alltid, varför är det så? Försvar av illitterata kulturer provocerar alltid, men varför?
Syftet med inledaren var att ta politisk position för människor som jagas och hotas när de vägrar rätta sig i leden och flyr det som vi kallar utveckling. Kanske är det just det som provocerar?
