Alla känner någon som har blivit utsatt för det sexualiserade våldet. Det sexualiserade våldet är den typen av våld som tjejer oftast faller offer för just av den enkla anledningen att de är tjejer. Det finns en skala som beskriver det sexualiserade våldets olika grader. Längst till vänster på skalan hittar vi blickar, tafsningar och verbala handlingar, de lägre graderna, medan de högre graderna finns längst ut till höger på skalan, såsom misshandel och våldtäkt.

Genom medierna får vi ofta en felaktig och skev bild av hur en våldtäkt går till. I de flesta fallen är det inte den ”läskige mannen” som hoppar fram bakom en buske i den mörka parken som är den typiska våldtäktsmannen. Misshandel och våldtäkt sker oftast i hemmet, mellan fyra väggar. Faktum är att så mycket som 80 procent av alla våldtäkter sker i hemmet då förövaren är en person som känner offret. Att sådana typer av brott begås mellan fyra väggar gör det väldigt svårt att anmäla.

Brottsförebyggande rådet, Brå. vet att mörkertalet är stort när det gäller våldtäkter. De tror att det sker 90 procent fler våldtäkter utöver de som anmäls, det vill säga mer än dubbelt så många! Förra året anmäldes 27 000 våldtäkter och det sker ungefär tre våldtäkter i timmen i Sverige.

Men varför stannar en tjej i en misshandelsrelation? Nästan ingen kille slår en tjej på första träffen, men allt eftersom skär han av hennes livsutrymme. När det första slaget kommer (och sedan flera slag efter det) ser hon det som normalt, att hon förtjänar det eftersom hon bara har honom att få bekräftelse ifrån. Denna process kallas för normaliseringsprocessen och den sker över en längre tid.

Nu ska det bli stopp för tjejers vardagsrädslor! Ingen tjej ska behöva vara rädd och ta omvägar från bussen på kvällen. Ingen tjej ska behöva hoppa över den där fotbollsträningen som är sent på kvällen bara för att hon är rädd för att bli överfallen. Ingen tjej ska behöva vara rädd för att gå förbi det jobbiga killgänget i skolan och ingen tjej ska behöva leva i skräck i sitt eget hem!

Genom feministiskt självförsvar får man lära sig att sätta värde på sig själv. Man får lära sig att ta tillbaka rätten över sin kropp och att vända tänkandet i en hotfull situation, från att se låsningar till att se möjligheter.

Vetskapen om att man är värd att försvara, och att man får göra det med våld om man måste, stärker självförtroendet. Detta bidrar till att tjejer som lärt sig feministiskt självförsvar växer och får lättare att hävda sig även i situationer som inte är direkt hotfulla.

Till skillnad från karate och andra kampsorter så ska det räcka med att bara gå på ett pass i feministiskt självförsvar, inte 2–4 år. Separatistiskt självförsvar är ett måste. Bland annat för undervisningsklimatet. Är en kille som utsätter sin flickvän för våld med på ett pass uppstår det komplikationer. En tjej som vill berätta vad hon har varit med om ska inte behöva bli ifrågasatt.

Att genom feministiskt självförsvar få bekräftelse av andra tjejer som har varit med om samma sak är viktigt, man är inte ensam. Det är aldrig ditt eget fel om du utsätts för misshandel eller våldtäkt.

Du är värd att försvara dig och du har rätten att göra det! Inga fler ursäkter, feministiskt självförsvar i skolan nu!