Debatt


Linda Armyr
Fria Tidningen

En giftgrön revolution

Sveriges befolkning blir mer och mer medveten om vikten av en ren miljö och fungerande ekosystem. Ändå stöder regeringen en motsatt utveckling i Afrika. Alliance for a green revolution in Africa är allt annat än grön i betydelsen bra för miljön men stöds av Sverige med 60 miljoner kronor. Linda Armyr, miljövetare och trainee på Naturskyddsföreningen ser en chans att bryta trenden inför nästa års biståndsbudget.

Syftet med Alliance for a green revolution in Africa, Agra, är att sprida en ”grön revolution” i Afrika där industriella odlingsmetoder, konstgödsel och kemiska insatsmedel skulle spela en viktig roll. Med bioteknikföretag och Sverige i ryggen pumpar Agra in pengar för att sprida sitt budskap om ett kemikalieberoende jordbruk: Kemikalier som förgiftar både människor och miljö; jordbruksmetoder som skadar ekosystemen så att pollinering, vattenrening, markens vattenhållande förmåga, naturlig skadedjursbekämpning och upprätthållande av bördiga jordar rubbas.

Läget i östra Afrika är nu akut, med tio miljoner drabbade av svält på grund av torka, konflikter och politik. När rapporter om svältkatastrofer rullar in måste vi också tänka långsiktigt. Vi måste stödja ett jordbruk som är baserat på ekologisk mångfald och där grödor och metoder används som är tåliga mot torka och värme. Ekologiska jordbruksmetoder kräver generellt mer handkraft, men innebär också att jordbrukare kan ersätta dyra investeringar som konstgödsel med arbetskraft.

I Afrika där arbetskraft är billigt och kapital en bristvara blir vinsterna med ekologiskt jordbruk stora. Satsningarna i biståndet på att utveckla ekologiskt jordbruk bör öka kraftigt. Det gäller forskning, utbildning, rådgivning och utvecklingsarbete samt certifiering.

I nästa års svenska biståndsbudget ska regeringen fördela 225 miljoner kronor till särskilda livsmedelssatsningar. I början av sommaren hölls en interpellationsdebatt i riksdagen om Agra (IP 393). Biståndsminister Gunilla Carlsson fick då svara på om någon konsekvensanalys gjorts av vilka miljörisker och sociala konsekvenser Agra kan resultera i och huruvida regeringen avser att fortsätta stödet till Agra. Svaret löd att någon konsekvensanalys har inte gjorts, trots tydlig kritik mot Agra. Någon exakt summa för en fortsättning på stödet till Agra har ännu inte fastslagits, men enligt biståndsministern avser man att fortsätta arbeta med Agra.

Agra finansieras, förutom av länder som Sverige, av ett stort nätverk innehållande kemi- frö- och gödselföretag som förser jordbrukare med produkter. Detta gör att jordbruket i Afrika blir än mer beroende av kemikalier och fossil energi som på längre sikt leder till värre torka och hungersnöd.

Alternativen till Agra finns. I södra Uganda har 180 000 jordbrukare fått upp ögonen för ekologiska tekniker genom St. Jude familyprojektet. I norra Etiopien har Tigrayprojektet med ekologiska metoder lyckats vända utvecklingen i ett tidigare mycket problemdrabbat område med bland annat jorderosion och svält. Projekten har visat upp en rad positiva resultat som större skördar, högre grundvattennivåer, bättre markbördighet, minskad sårbarhet för torka, ökade inkomster och förbättrade försörjningsmöjligheter.

Vi vet att vi globalt måste stoppa vårt beroende av olja inom jordbruket. Vi vet att vi måste minska på vårt kemikalieanvändande. Vi vet också att vi måste bevara världens ekosystem för att trygga vår livsmedelsförsörjning och för att minska antalet människor som svälter i världen. Därför har vi nu en fantastisk möjlighet i de 225 miljoner kronor till den särskilda livsmedelssatsningen som regeringen ska besluta om i nästa års budget.

Sveriges politik för global utveckling, PGU, säger att miljöbelastningen i syd ska minska. Det är en målkonflikt gentemot Agra som står för giftgröna metoder. Regeringen bör därför upphöra med stödet till Agra. De goda alternativen till Agra finns, och kan och bör bli långt fler och större. Nästa års biståndsbudget är världens chans!

Fakta: 

<h2>Linda Armyr är <br>miljövetare <br>och trainee på <br>Naturskydds-<br>föreningen.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Fria.Nu