Det finns mycket kvar att göra
Det är glädjande att Brasiliens högsta rättsinstans, Högsta domstolen, står upp för hbt-personers rättigheter i en ny lag. Röstutfallet 10–0 visar att Sydamerikas hbt-front är på frammarsch och har vind i seglen. Att kontinentens största nation 70 procent är brasilianskt territorium sållar sig till nationerna som inte längre vill göra skillnad på människors sexualitet inom juridiken är ett steg i rätt riktning.
Men fortfarande finns enorma trappsteg att bestiga för hbt-rörelserna i världens största katolska land. Bortom söderns metropoler och västinfluenser breder vanföreställningar, fördomar och hat ut sig. Även de på frammarsch, eller i alla fall en vidhållande trend.
I Amazonas isolerade fickor är homosexualitet alltjämt, trots rättigheter på pappret, på många håll tabu, och att vara öppen med en icke-heterosexuell sexualitet kan vara förenat med många risker. Våld, förföljelse, social mobbning till och med dödligt våld.
Än tydligare blir machokulturens inflytande i det brasilianska samhället, och särskilt i rurala regioner, när man betänker att homosexualitet de facto varit lagligt i Brasilien sedan 1823. ”Mellan 1980 och 2006 dödades mer än 2 680 hbt-personer på grund av sin sexuella läggning”, skriver Adrienne Rosenberg i essän The Brazilian paradox. Siffror som pekar på att juridiska rättigheter är ett måste men Rosenberg understryker också vikten av sociala attitydförändringar. ”Av dessa brott har endast omkring tio procent nått rättsliga utgångar, i form av fängelse.”
Ett steg framåt i rätt riktning alltså, men för Brasilien gäller det att se till att övriga samhället är med på vagnen. Sociala och hälsorelaterade förbättringar, ärliga satsningar på hållbart regnskogsbruk och jordreformer för miljontals lottlösa småbönder tecknar en större bild av ett ekonomiskt under som rest sig på bekostnad av sina svagaste. Katolska kyrkan har kritiserat domstolens beslut och således ger man grönt ljus åt frikyrkor att även där förkasta hbt-personers vunna landvinningar.
Samtidigt som nyheten från Högsta domstolen damp ner i brasiliansk press nåddes allmänheten även av uppgifter om försämrade villkor för landets lokaljournalister. Det vill säga de som utmanar regionala makthavare godsägare, mediemoguler, politiker med fingrarna i de ekonomiska syltburkarna, eller (Gud förbjude) utländska investerare.
Om inte hbt-personernas rättigheter länkas samman med övriga minoriteters umbäranden kommer de att fortsätta att pekas ut som det största hotet mot Brasiliens demokratiska bygge och inte den korruption, politiska förföljelse och de försämrade villkor för journalister som fläckar ner ett annars välkommet demokratiprojekt i Syd.
<h2>Klas undrar när Fredrik Reinfeldt kommer att kräva svensk truppnärvaro för att skydda litauiska Pride-deltagare.</h2>
