Hot, våld och miljöförstöringar har blivit vardag för de 18 ursprungssamhällen i Guatemala vilka påverkas av verksamheten i Marlingruvan. Den 20 maj 2011 är det ett år sedan den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter uppmanade Guatemalas regering att vidta särskilda skyddsåtgärder, då man anser att gruvdriften utgör ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa. Av dessa skyddsåtgärder lade man särskild vikt vid att stoppa driften i gruvan tillfälligt och att sanera miljöföroreningar som orsakats av gruvdriften.

Fortfarande har inga åtgärder vidtagits. Tillsammans har fyra av de svenska AP-fonderna investerat mer än 240 miljoner kronor i Goldcorp Inc., som äger Marlingruvan. Trots vetskapen om de enorma problemen som gruvdriften medför står AP-fonderna fast vid sina investeringar.

I Marlingruvan bryts både guld och silver i dagbrott och tunnlar. Gruvan drivs av företaget Montana explorada, ett helägt dotterbolag till det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp. År 2003 erhöll Montana licens för utvinning av guld och silver, vilken var giltig för 25 år framåt. Efter att världsbanken beviljade ett lån på 45 miljoner dollar sattes gruvan i drift 2005. Detta trots att de berörda ursprungssamhällena inte rådfrågats innan Montana beviljades gruvlicens, vilket ska ske i enlighet med internationell rätt till skydd för ursprungsfolk.

Problemen kring gruvan lät inte vänta på sig. De som inte redan sålt sin mark blev hotade att göra så. En av dem är Diodora Hernández, intervjuad i OmVärlden nr 1/11, som blev skjuten i huvudet den 7 juli 2010. Hon överlevde mirakulöst men förlorade sitt högra öga.

Diodora är inte det enda offret som Marlingruvan skördat och som lever under ständiga hot om livet. Andra problem är hus som spricker, sociala konflikter mellan de som stödjer gruvan och de som inte gör det samt minskade försörjningsmöjligheter för befolkningen.

Förutom våld, mord och sociala problem har gruvan fört med sig omfattande miljöförstöringar. Det är extremt miljöfarligt att utvinna guld i dagbrott. Kringliggande vattendrag visar gifthalter som överstiger rekommenderade värden på tungmetaller som järn, aluminium, magnesium och arsenik. Skogar och mark i gruvans närhet dör och kommer inte att kunna återställas.

Gruvans vattenförbrukning är ett annat problem, driften kräver 250 000 liter vatten per timma, en volym som skulle täcka en familjs behov i 22 år.

Det är de ovan nämnda effekterna av gruvdriften som ligger till grund för den Interamerikanska kommissionens uppmaning till Guatemalas regering att stänga gruvan i väntan på ett slutligt beslut, samt ta hand om den förödelse gruvan haft i form av utsläpp och följdsjukdomar hos befolkningen.

Den internationella kritiken mot gruvan är stor. Förutom den tidigare nämnda kritiken från den Interamerikanska kommissionen har FN:s internationella arbetarorganisation rekommenderat den guatemalanska staten att omedelbart avbryta alla pågående gruvprojekt som påbörjats utan att rådfråga ursprungsfolket, då det strider mot bestämmelser i konventionen ILO 169. Även FN:s rasdiskrimineringskommitté har kritiserat att den guatemalanska staten tillät avhändandet av mark från landets ursprungsfolk.

Fallet med Marlingruvan har inte bara uppmärksammats av internationella institutioner som FN och ILO utan även av sociala rörelser över hela världen. Så sent som i februari i år överfölls deltagare i en fredlig demonstration mot gruvan. Det gjorde att 56 organisationer från olika länder reagerade och skickade en vädjan till statliga myndigheter i Guatemala att utreda händelserna.

AP-fonderna har från regeringen fått i uppdrag att förvalta de svenska pensionspengarna. De ska enligt ett öppet brev till Fian Sverige med flera organisationer ”…ta hänsyn till etik och miljö, så som målformuleringen lyder i förarbetena till Lagen om allmänna pensionsfonder 2000:192, vilken reglerar fondernas verksamhet.”

I tidigare nämnda artikel i OmVärlden säger Etikrådet dock att hänsyn ska tas utan att göra avkall på avkastningen. I en av Goldcorp beställd rapport om Marlingruvans effekt på mänskliga rättigheter som publicerades maj 2010 riktas hård kritik mot Goldcorps verksamhet. Etikrådet hänvisar till rapporten och de riktlinjer som tagits fram men pekar inte på några konkreta förändringar i nuläget. Istället menar de att de engagerar sig inifrån för att Goldcorp ska ändra sitt sätt att agera.

Två aktieägare i Goldcorp, The public service alliance of Canada (den kanadensiska motsvarigheten till AP-fonderna) och Jantzi sustainability, har lagt fram en resolution som kommer behandlas av Goldcorps aktieägare under årsstämman den 18 maj. I resolutionen uppmanas Goldcorp att avbryta sin verksamhet i Marlingruvan. Nu är det dags att reagera och agera – vi vädjar till AP-fonderna att ta sitt ansvar på aktiestämman den 18 maj!