Sin vana trogen föreslår Skattebetalarnas förening på DN Debatt 11 mars en kraftig minskning av inkomstskatten. Man föreslår en platt skatt och kallar det en rättvis beskattning. Förstår inte vd Robert Gidehag att rättvis skatt är den skatt som fördelas efter bärkraft, från var och en efter förmåga? En offensiv väg är den skatt som minskar skillnader mellan människor med olika bakgrund och förutsättningar. För Socialdemokraterna är inte inkomstskillnader ett egenvärde, utan solidaritet mellan människor präglar det samhälle vi vill bygga. Drivkrafterna i samhället är inte att var och en ska tjäna maximalt. Stark tillväxt kan bara främjas och tillåtas om vi med förnuft bygger ett hållbart samhälle och ett samhälle präglat av rättvisa. Det finns andra starkare drivkrafter som gör att vi alla vill bidra med vad var och en förmår. Till exempel är inte höga bonusar för toppskiktet det som får fram de bästa insatserna. Jobbets innehåll och meningsfullhet är den viktigaste drivkraften.

I samma anda som skattebetalarnas förslag är Moderaternas idé om jobbskatteavdragen. Nu föreslås till och med ett sjätte jobbskatteavdrag. Man hävdar att det är den enskilt bästa åtgärden för att skapa jobb. Det är en myt som blivit Moderaternas mantra! Finansexpertisen uttalar att möjligen kan antalet jobb öka på sikt, men det förutsätter att löneutvecklingen bromsas upp på grund av jobbskatteavdraget. Då kan fler anställas. Att sänka skatten för dem som redan har ett jobb bidrar knappast till att det blir fler jobb. Vem tar ett nytt jobb på grund av att man får lite mer kvar efter skatt.? Möjligen kan utbudet av jobbsökande påverkas något, men det gäller ju att istället öka efterfrågan, det vill säga skapa riktiga jobb!

Jobbskatteavdragen har utformats så att de ger mest till dem som har de högsta inkomsterna. Man kunde ju ha höjt grundavdraget istället. Då hade alla med låga löner, inklusive pensionärerna, fått lika mycket i kronor.

De kanske 120 miljarderna, som jobbskatteavdragen kommer att kosta med sjätte steget, kunde istället ha skapat 300 000 nya jobb med 25 000 i månaden i välfärdens kärna, alltså i kommuner och landsting, för att bygga och underhålla vår infrastruktur. Det kunde också ha använts till att bygga ett framtida, hållbart samhälle med framtidsinriktade, gröna produkter och satsa på riktiga jobb inom vård, skola och omsorg, där insatserna verkligen behövs. Sju procents arbetslöshet är inte godtagbart. Dessa 120 miljarder hade kunnat gå till löner för personer som i dag går arbetslösa och hade stimulerat efterfrågan i ekonomin på ett mer effektivt sätt än att sänka skatterna. Det vore en offensiv politik att satsa på för Socialdemokraterna.

Det finns många hål att täppa till. Demensvården behöver 4–5 miljarder, skolan behöver fler lärare för att minska klasstorleken, överbeläggningen i sjukvården är kronisk. Hemtjänsten går på knä i Stockholms kommun och säkert på många andra ställen. Tidigarelägg satsningar på nya järnvägar och öka underhållet på lok, vagnar och spåren, så att stoppen minskar när vintern slår till.

Gör Sverige konkurrenskraftigt! Satsa på forskning och näringsliv för framtidsinriktad hållbar teknik. Bygg det hållbara, gröna Sverige. Det är sådant skatterna ska användas till. Ett sådant offensivt Sverige borde Skattebetalarna propagera för! Där våra skatter används på ett klokt sätt, istället för att ensidigt tala för minsta möjliga skatt. Höga marginalskatter går att leva med och minskar knappast våra insatser i samhället. Minska ginikoefficienten ytterligare!

Ginikoefficienten är ett tal mellan noll och ett. Det är ett mått på ett lands ojämlikhet, där ett högt tal innebär stora skillnader mellan medborgarna i exempelvis ägande eller inkomst.