Debatt


Leif Hägg
Uppsala Fria

Kärnkraftsparantes?

Klimatpåverkan, regn, stormar och höga havsnivåer kan göra stora delar av jorden obeboelig. Kärnkraftsolyckor får begränsad lokal påverkan. All energiproduktion har nackdelar, det bör man också beakta i kärnkraftsdebatten, skriver Leif Hägg från Alunda.

Moderna reaktorer har säkerhetsfilter som möjliggör tryckavlastning med mycket begränsade utsläpp till omgivningen. Tyvärr så är tidningarna mer intresserade av svarta rubriker och lösnummerförsäljning än att rapportera om fakta från japan. Det blir till ett problem när våra politiker inte använder eftertanke och myndighetsexperternas kunskaper före sina uttalanden och analyser. Varför är det inga rubriker om hälsoproblemen i Sverige som bör vara lika skrämmande. Vi har betydande miljöhälsoproblem i det här landet, säger docent Mats Nilsson. Nästan tio svenskar om dagen dör i förtid för att luften är förorenad.

I internationella vetenskapliga studier där forskarna räknat ut vilka effekter som luftföroreningarna ger på folkhälsan kan vi läsa att vi i Sverige får 3 000 förtida dödsfall om året, vilket innebär att dålig luft tar livet av sex gånger fler svenskar än vad olyckor på våra vägar gör. Dessutom beräknas 200 till 300 personer drabbas av lungcancer varje år, 600 till 1 500 personer läggs in på sjukhus årligen och cirka 6oo ungdomar i varje årskull växer upp med nedsatt lungfunktion. Vid förbränning av organiskt material bildas tusentals substanser och partiklar, flera av dessa påverkar klimatet, andra ökar risken för cancer. Alternativet till kärnkraft innebär ökad förbränning och därmed fler dödsfall och ökade hälsoeffekter.

Att satsa våra resurser på bättre luft borde vara första prioritet för alla partier, även modernisering av våra kärnkraftsverk för att uppnå miljömålet ren luft, och låga elpriser.

Det kan också bidra till att rädda jobben kvar i den elintensiva industrin som sysselsätter nästan en miljon människor. Forsmarks totala elproduktion räcker bara till att hålla massa och pappersindustrin med el energi.

Vi ska satsa på alternativen? Att koka vatten i Forsmark med pellets istället för uran innebär att det behövs 41 miljoner kubikmeter om året, nittio långtradare i timmen för elproduktionen. Vi får en stor trafikökning på våra vägar med den miljöpåverkan och de olycksrisker de medför.

Vindkraften ger energi bara en tredjedel av årets timmar, för att producera lika mycket total energi som Forsmark krävs det tio tusen vindkraftverk – många hamnar då i dåliga vindlägen. Därför behövs mycket reglerkraft, eller så bygger vi 24 nya medelstora vattenkraftverk med risk för torrår, båda alternativen kräver att vi har tumme med opinionen och vädret.

Sedan har vi Oskarshamn och Ringhals kvar att ersätta med lika mycket energi. Flyttar vi dessutom på elproduktionen så tillkommer kostnaden för nya kraftnät.

Glöm inte vinterns energibrist och höga elpris, där konsumenterna protesterade kraftigt och industrin fick stänga produktion tidvis. När kostnaden för omställningen hamnar på konsumenternas elräkning så kommer politikernas förtroende att sättas på hårda prov

Att fatta ogenomtänkta beslut utan att utvärdera alternativens hela för och nackdelar är dyrbart

Till sist slutförvarsfrågan, som har blivit till en sista strid för ”miljörörelsen”. Kan man inte stoppa slutförvaret för använt kärnbränsle så har det viktigaste argumentet för att stoppa kärnkraften försvunnit, samt möjligheten till miljonbidraget från kärnavfallsfonden.

Myndigheternas krav på slutförvaret för använt kärnbränsle är att ingen får utsättas för högre stråldos än 0,1 milliSivert per år från ett läckage i förvaret. Det motsvarar en tiondel av den naturliga bakgrundsstrålningen, och hälften av den strålningen som din egen kropp producerar från kalium. Och det är många hundra gånger lägre, än tillåten strålnings dos i våra daghem och bostäder. Efter 1 000 år är aktiviteten i kapseln nere i fyra procent och vid 100 000 år är den totala aktiviteten nere i noll komma en procent av den ursprungliga. Långlivat betyder låg aktivitet, inte hög farlighet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Fria.Nu