Miljörörelsens affärsidé och starkaste kort har hela tiden varit fruktan, och deras strategi följaktligen att underblåsa oro och fruktan. De har varit framgångsrika. Inte så att de har lyckats injaga denna fruktan i en majoritet av Sveriges folk.

Men ledande politiker, som inte själva har skaffat sig kunskap i energifrågan, har backat undan i debatten av bekvämlighetsskäl för denna i medierna dominerande minoritet.

Svensk klimatpolitik handlar mer om hur man ska stoppa kärnkraften, än om vilken påverkan omställningen får på klimat, miljö, hälsa eller landets ekonomi.

Förbränning i olika former blir den dominerande ersättningen för vår elproduktion. Vindkraft, vågenergi och andra energiformer kommer bara att vara av marginell betydelse.

En svensk studie om biobränsle från ÅF-Energikonsult, Stockholm, 1995 stödjer den internationella oron för att de hälsofarliga luftföroreningarna från eldning med biobränsle är ungefär lika stora som luftföroreningarna från olje- eller koleldning. Tunga organisationer inom EU-kommissionen och USA:s Department of Energy varnar för den samhällsskada som uppkommer genom eldning av fossil och biobränslen. Den kan vara avsevärt större än kärnkraftens risker, vilket uppenbarligen inte våra politiker och miljörörelsen bryr sig om.

Fint stoft PM 2,5 från fossil och biobränsle ger stora hälsoproblem. Stoftet består av kolpartiklar men också av sura sulfater. Till partiklarna kan bindas olika giftiga cancerogena ämnen från tungmetaller och kolväten. Dessa partiklar håller sig svävande under lång tid och ger en jämn koncentration över hundratals kilometer.

Den största och viktigaste källan till partikelutsläpp är förbränningsprocesser inom energi- och transportsektorn, medan de naturliga bidragen är små. Med en l5-procentig minskning av fossilförbränning skulle man förhindra 8 miljoner dödsfall på 20 år enbart på grund av minskade PM 2,5-utsläpp.

Utifrån detta antar man att nuvarande kärnkraftprogram, om det antas ha ersatt kolkraft, räddar 85 000 liv per år inom EU.

Detta enligt Europarådets teknisk-vetenskapliga kommitté, där bakgrundsrapporten har utarbetats av Matti Jantunen, Finlands Folkhälsoinstituts avdelning för omgivningshygien.

EU-kommissionen har uppmärksammat problemen och genom EU-direktiv halverat gränsvärdet för partiklar i vår luft från första januari 2010. De minsta partiklarna uppstår främst vid förbränningsprocesser, sot, medan mekanisk nötning mestadels ger grövre partiklar, så som från dubbdäckens avnötning från vägbanan, bromsbelägg och bromsskivorna.

Energiproduktion handlar inte bara om megawattimmar utan i hög grad om vår hälsa och framtida miljö. Grön energi är inte alltid detsamma som miljövänligt och hälsosamt.

Att kärnkraft har stor betydelse för klimatet och vår hälsa har många länder insett. Tyvärr inte våra svenska politiker. Utsläppen till luften måste minska snabbt, 2050 kan det vara för sent.