Det har nyligen visat sig att spannmålsprodukter, exempelvis foder till djur, odlas i jord där man spridit ut miljögifter och kemikalier. Vid våra kommunala reningsverk bildas avfall med många giftiga ämnen. Avfallet kommer från industrier, bensinmackar, biltvättar, avfallsupplag och så vidare. För att enkelt bli av med avfallet, sprids det via avfallsföretag ut på våra odlingsmarker. Det hävdas att gifterna inte tas upp i växterna, vilket är fel.
Odlingsförsök har visat att gifter, som exempelvis baktericider och läkemedelsrester, kan tas upp i växterna och att halterna kan vara upp till sex gånger högre än i den omgivande jorden. Detta innebär att barnmat, som tillverkas av spannmål, också kan innehålla sådana gifter. En undersökning av Sempers och Nestlés barngröt, genomförd av miljönämnden i Landskrona, har funnit produkter med så höga halter av miljögiftet kadmium att de inte bör konsumeras, då barnens tolererbara intag överskrids.

I den kemikaliecocktail som sprids på åkrarna finns också rester av läkemedel och hormoner. På detta sätt tillför man vid en enda spridning motsvarande cirka 5 000 p-piller per hektar. Det foder som våra mjölkkor äter odlas bland dessa föroreningar och det finns starka misstankar om att den torrmjölk som används i modersmjölkersättning även är förorenad av exempelvis hormoner och andra miljögifter.
Några mycket kraftfulla östrogena ämnen i avfallet är bland annat östradiol, etinylöstradiol (p-piller) och östriol. Östrogena ämnen kan sättas i samband med störningar som för tidig pubertet, menstruationsrubbningar, minskat spermieantal, fertilitets- och graviditetsproblem, cancer i slidan, bröstcancer, testikelcancer, nedsatt immunsystem m.m. Till detta tillkommer att spädbarn som får välling gjord på komjölksprotein kan öka sin risk för diabetes, en sjukdom som ökar allt mer i vårt samhälle.

Det allvarligaste i hela denna diskussion är att exempelvis de läkemedelsrester och hormoner som finns i avfallet inte bevakas och analyseras i vare sig foderspannmål, torrmjölk eller modersmjölkersättning. Varken Livsmedelsverket, Semper eller Nestlé kontrollerar detta enligt vår uppgift. Halterna kan i princip vara hur höga som helst då det dessutom saknas bindande gränsvärden.
Med anledning av detta, så bör ansvarskännande småbarnsföräldrar kontakta det företag som tillverkar den ersättning, välling eller gröt de använder och ställa följande tre frågor:

1. Vad är den högsta kadmiumhalt ni accepterar i era produkter?
2. Vilken är den högsta halt av östradiol ni accepterar i er modersmjölkersättning?
3. Avser ni att ställa kravet att spridning av kemavfall på all svensk odlingsmark upphör?

Det finns ett antal undanglidande svar som inte ska accepteras. En tillverkare kan exempelvis hävda att just deras råvaror framställs på odlingsmark som inte tagit emot kemavfall. Men så tycks alla livsmedelsföretag svara och de råvaror som odlats i avfall måste ta vägen någonstans?
Vidare kan vissa hormoner bildas naturligt i små mängder och finnas i animaliska livsmedel. Men när det är frågan om höga halter, så bör man inte ge sig förrän det finns klara besked om halterna av både kadmium och östradiol i den barnmat som säljs.