Debatt


Elsa Fries
Fria Tidningen

Håll koll på klimatbovarna i din matkasse

KLIMATKAMPEN I måndags, den 29 november, startade klimattoppmötet i Cancun. Vi hoppas alla på bättre resultat än vid fiaskot under COP15 i Köpenhamn förra året. För att genomföra de omställningar som krävs för en hållbar planet måste vi jobba på alla plan. Detta innebär inte bara en utmaning för politikerna i Cancun, det är dags att även vi konsumenter börjar ta vårt ansvar för klimatförändringarna!

Maten står för 30 procent av växthusgasutsläpp. Varje svensk förbrukar 8 ton koldioxid per person och år. Enbart maten står för 3,5 ton, och då är inte importerade varor inräknade så siffran ligger troligtvis mycket högre. I ett hållbart samhälle, där vi inte exploaterar jordens resurser, kan vi förbruka max 1 – 2 ton koldioxid per person och år.

Alla måste vi ändå äta, så ett bra sätt att minska sin klimatpåverkan är att börja med maten. Här är de största klimatbovarna i matkassen:

• Ris. Risodlingar bidrar till stora metangasutsläpp i atmosfären. Bor man i Sverige kan man lika gärna använda matvete, pasta, potatis och bulgur istället.

• Exotiska frukter och grönsaker. Flygfrakt orsakar 200 gånger mer utsläpp än båtfrakt. Produkter med kort hållbarhet, som jordgubbar, avocado och mango är troligtvis flygfraktade. Bananer fraktas ofta i kylbåtar vilka är mycket mycket mer energikrävande än vanliga fruktbåtar för exempelvis apelsiner.

• Mejeriprodukter och kött. Köttindustrin inklusive mejeriprodukter står i dag för 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser. 70 procent av all svensk åkermark används för odling av djurfoder. För nötkött, såvida du inte köper naturbeteskött, består fodret ofta av importerad genmodifierad soja och majs. Dessa grödor odlas ofta på mark där regnskog skövlats, vilket hotar den biologiska mångfalden. Kyckling och fläskkött har lägre klimatpåverkan än nötkött. Deras foder består dock också av soja och majs som vi människor skulle kunna äta direkt istället, vilket skulle bli betydligt energisnålare.

• Palmolja. Palmolja finns i buljonger, kakor, pulversåser, soppor, färdigmat och halvfabrikat. Även här skövlas regnskog för att skapa odlingsmarker för oljepalmer. Ofta maskeras palmolja i innehållsförteckningen under namnet ”vegetabilisk olja”.

• Fisk från utfiskade bestånd. 90 procent av alla matfiskar kommer från ohållbara bestånd. Till ett kilo odlad lax krävs 2,5 kilo fiskad fisk som foder. MSC-märket är en certifiering för fisk från hållbara bestånd och WWF har på sin hemsida en lista över fisksorter det fortfarande finns gott om.

• Butiksbakat bröd. Det så kallade butiksbakade brödet är ofta frysta helfabrikat som har rest långt i energikrävande kyl- och frysbilar, och som sedan värms upp i butiken för att ge sken av att vara butiksbakat.

Allt detta kan man tänka på i affären, men den kanske största klimatboven av alla är svinnet. 10 procent av all mat i restauranger och 20 procent av maten i offentliga kök slängs i dag. Detta motsvarar 10 000–30 000 ton eller 200–600 miljoner kronor per år. Om vanliga hushåll räknades in skulle siffran bli betydligt högre.

Du påverkar både din egen och andras framtid varje gång du går in i mataffären. Ingen kan rädda världen ensam, men alla kan göra någonting!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Fria.Nu