Debatt


Fredrik Malmberg • Barnombudsman
Fria Tidningen

Tandläkare måste anmäla misstankar om att ett barn far illa

De allra flesta tandläkare har någon gång misstänkt att ett barn har utsatts för våld eller övergrepp i hemmet, omsorgssvikt eller dental försummelse. Men misstankarna leder sällan till en anmälan till socialtjänsten. Av tandläkarna har 91 procent någon gång i sitt arbete misstänkt att ett barn far illa till följd av misshandel eller försummelse men enbart 21 procent av tandläkarna har anmält sin oro till socialtjänsten, skriver Fredrik Malmberg, Barnombudsman.

I Västra Götalandsregionen har 38 av 97 klinikchefer i sin verksamhet anmält misstanke om att ett barn far illa under det senaste året. Det motsvarar 39 procent. Snittet för riket är 28 procent.

Siffrorna för Västra Götalandsregionen ser jämförelsevis bra ut, men de säger inget om hur många barn man trots allt missar. Även här är det viktigt att landstingspolitikerna tillsammans med klinikcheferna säkerställer att alla tandläkare förstår innebörden av att ta sitt ansvar och vet vad de ska göra när de möter ett barn som de misstänker far illa, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Barnombudsmannen har genomfört en kartläggning av tandvårdens erfarenhet av att möta barn som far illa på olika sätt och vilken beredskap som finns på klinikerna för att hantera sådana situationer. Enkäten har besvarats av klinikchefer och omfattar 95 procent av Folktandvårdens totalt 621 kliniker i samtliga landsting. Mellan 95 och 98 procent av alla barn i Sverige får sin tandvård via Folktandvården.

Forskning visar att vart åttonde barn har utsatts för våld av sina föräldrar eller någon annan vuxen i hemmet. Många misshandelsskador på barn visar sig i mun-, huvud- och halsregionen. Tandläkare har därmed goda förutsättningar att upptäcka barn som utsätts för våld eller på annat sätt far illa. 

Yrkesgrupper som arbetar med barn samt personal i hälso- och sjukvården och tandvården har anmälningsplikt till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet. För att kunna fullgöra sin anmälningsplikt krävs kunskap om hur man identifierar barn som far illa. 

Om en tandläkare inte ser och agerar på varningstecken som signalerar att barnet far illa i hemmet kan det få stora, till och med livsavgörande, konsekvenser för barnet. Barnombudsmannens kartläggning visar att många tandläkare inte har fått någon utbildning för att upptäcka barn som utsatts för våld, övergrepp eller omsorgssvikt. Knappt var femte tandläkare uppger att de har den kunskap som krävs för att identifiera att ett barn har utsatts för våld.

Av undersökningen framkommer att de flesta kliniker har riktlinjer för hur tandläkare ska agera när de möter ett barn som de misstänker far illa i hemmet. På de kliniker som har riktlinjer är också anmälningsbenägenheten högre jämfört med övriga kliniker. Men många tandläkare efterlyser ytterligare stöd. Hela 60 procent av dem efterfrågar till exempel mer samverkan med socialtjänsten.

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den som har vårdnaden om ett barn ska se till att dessa behov blir tillgodosedda. Men det finns situationer då vårdnadshavare inte vill eller förmår ta sitt föräldraansvar. Då är det samhällets ansvar att skydda barnen. Barnombudsmannen anser att:

• Lagstiftaren, Socialstyrelsen, landstingen och klinikcheferna måste tydliggöra tandvårdens viktiga roll i arbetet med att upptäcka barn som far illa och skyldigheten att anmäla till socialtjänsten.

• Klinikcheferna måste upprätta lokala handlingsplaner och rutiner för att ge enskilda yrkesutövare förutsättningar för att agera på rätt sätt vid misstanke om att ett barn far illa.

• Undervisning om hur man upptäcker barn som far illa ska vara obligatorisk i all utbildning av tandläkare.

• Landstingen ska säkerställa resurser så att tandvårdspersonal får relevant fortbildning om hur man upptäcker att ett barn far illa.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Fria.Nu