”En placering i sojabönor passar dig som tror att 1,3 miljarder kinesers nya matvanor kommer att driva upp priset på sojabönor och andra djurfoder”, menar Handelsbankens råvaruchef Torbjörn Iwarson intill en bild av en ung kvinna omgiven av sojasäckar. Utanför skiner solen. Kvinnans eller den svenska småspararens?

Det är uppenbart att varken Iwarson eller Handelsbanken är särskilt insatt i sojans globala betydelse för demokratiskt underskott och ekologiskt förfall. Brasilianska Amazonas är det tydligaste exemplet: två tredjedelar av regnskogen i delstaten Mato Grosso har ätits upp av ofta genmodifierad soja som fördrivit människor, slagit ut biologisk mångfald, utnyttjat slaveri som metod och cementerat maffiors politiska inflytande.

Känner inte Handelsbanken till denna verklighet? Om inte är det möjligen dags att börja se bortom börser och egna profitsiffror. Och vore de medvetna om sojans planterade olyckor i Amazonas är saken än mer beklaglig; det visar att tillväxt till varje pris fortsättningsvis regisserar den enskilde investerarens vardag.

På vilkas bekostnad? Vem bryr sig. Varför inte investera i det evigt blänkande guldet? Det är just vad Handelsbanken i samma kampanj uppmuntrar svensken till. I centrum för kampanjen sitter en äldre herre och vaskar guld i en gullig bäck. Det är möjligt att Handelsbanken tror att det är så den globala guldindustrin ser ut: frisk luft, frivillighet, guld och gröna skogar. Men verkligheten är – ledsen att behöva säga det – den motsatta: giftutsläpp, slavarbete, blodguld och förstörda skogar.

Om det nämner Iwarson och Handelsbanken inget, det kanske skulle få många att avstå från att indirekt legitimera en industri som i tusentals år fört så mycken olycka med sig.

Men allt ryms, som så ofta, i en större affisch. Handelsbanken är på frammarsch. Den osmakliga kampanjen är en del av bankens globala expansionsprojekt. I dag är Handelsbanken en synlig kraft i Asien och övriga Europa. Vd just nu är Pär Boman med förflutet inom Saab-Scanias bil- och krigsmaterielfabrik i Linköping. Idén – mentaliteten där allt som går att sälja för tillväxtens vinning är för det godas skull – förlängs alltså med Boman på tronen.

Det finns många allvarliga aspekter i den ekonomiska mentalitet som vecklar ut sig i finanskrisens spår. George Orwells spegeldemokrati á la 1984 tycks på allvar ha äntrat inte bara styrelserummen utan även massmedier och i förlängningen också privatpersoner och dess ekonomiska tänkande. Att investera i grödor som sågar av de humana och ekologiska grenarna jorden vilar på bekymrar allt färre. Listan över råvaror som Handelsbanken uppmuntrar människor att investera i kan göras längre – förutom soja och guld talas det även varmt om olja, nötkreatur, grisar, diesel. Med andra ord: många av de råvaror som bidrar till att forskare varnar för att människan med dagens leverne och konsumerande kräver fem jordklot.

Bara att välja, med andra ord. När vi ändå avsagt oss etiska riktlinjer och demokratiskt ansvar kan väl vi småsparare få börja investera i det som verkligen genererar i god avkastning och förmånliga räntor: krig, prostitution, politiska fångar i Kina.