Onsdag den 10 november är sista dagen för allmänheten att komma med synpunkter och protester mot de nya reglerna för EU-direktiv 2009/145/EG som innebär att alla frösorter måste registreras innan försäljning.

Enligt EU är syftet att stärka den biologiska mångfalden genom att ovanliga frösorter registreras och därmed kan säljas i större utsträckning. Men i praktiken kommer detta att innebära att en stor andel av de ovanliga fröerna kommer att försvinna. Den biologiska mångfalden hämmas snarare än gynnas. Det är dessutom sannolikt att reglerna strider mot subsidiaritetsprincipen som säger att beslut ska tas på lägsta möjliga nivå.

Det nya EU-direktivet gäller alla amatörsorter och därmed alla småförpackningar av fröer. Tidigare har vi i Sverige haft ett undantag så att dessa inte behövde registreras, men nu måste dessa frösorter finnas på sortlistan för att få säljas. Det tidigare undantaget infördes på 1990-talet just på grund av att småföretag inte antogs ha råd och kapacitet att registrera sina fröer. Då är det skäligt att fråga sig, kommer dessa småodlare ha råd med denna registrering nu, 10 år senare?

Svaret är dessvärre nekande, dessutom innebär Jordbruksverkets tillämpning av EU-direktivet regler som gör processen ännu dyrare. Reglerna anses underlätta för de företagare som har ovanliga fröer och vars försäljning skulle ökas vid en offentlig registrering. Men kostnaden för registreringen av varje enskild frösort ligger på 3 000 kronor plus att det tillkommer en löpande årlig kostnad på 2 000 kronor. Detta kommer att slå hårt mot de fröhandlare som har specialiserat sig på ovanliga fröer. Det kostar mer att registrera än vad man säljer för. Ofta säljs det så små mängder av dessa ovanligare fröer att inkomsten inte skulle täcka kostnaden.

Veronica Gårdestig, vd för Impecta handel, berättar för SVT rapport vad hon anser vara troliga konsekvenser av de nya reglerna. Hon är bekymrad och uppskattar att upp emot en tredjedel av de grönsaksfröer som Impecta säljer måste tas bort från sortimentet eftersom man kommer tvingas att höja priserna med flera hundra procent. I värsta fall kan företaget, och många andra fröförsäljare med det, att gå under.

Hur försvarar Jordbruksverket detta nya regelverk? Argumentet att det ska gynna den biologiska mångfalden håller inte. Finns det andra skäl och vilka är de i sådana fall?

I magasinet Odlaren skriver man att ”de som däremot vinner på detta nya regelverk är de stora växtförädlingsföretagen och deras fröförsäljning”.

Det är viktigt att bevara mångfalden. Globalt sett ser vi en utveckling där stora delar av den genetiska mångfalden redan har gått förlorad, och vi vet heller inte vilka arter som kan komma att behövas i framtiden. 2010 är det internationella året för biologisk mångfald – låt oss då tillämpa regler som gynnar denna.

Det finns skäl att tro att de nya EU- reglerna strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna EU-princip anger att beslut ska fattas på den nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Jordbruksverket tillämpar visserligen EU-direktivet på svensk nivå men då medborgarnas egna röster inte görs hörda – strider inte då detta regelverk mot subsidiaritetsprincipen?

Vi uppmanar alla att mejla till Jordbruksverket och lämna synpunkter på förslaget till föreskrift. Ni behöver inte skriva långt och utförligt, utan kan skriva helt vardagligt och bara protestera eller visa oro för konsekvenserna. Gör det i dag!