I decennier har kränkningar begåtts i Burma som är så allvarliga att de kan utgöra brott mot mänskligheten och krigsbrott. Sverige måste stödja förslaget att inrätta en FN-ledd kommission för att utreda dessa brott. Kulturen av straffrihet i Burma kommer att förstärkas genom det ofria val som ska hållas den 7 november. Då träder en ny konstitution i kraft som ger militärjuntan straffrihet för begångna brott. Sveriges regering måste föra en tydligare och mer aktiv politik till stöd för Burmas demokratirörelse.

Sakta riktas världens strålkastarljus åter mot Burma i och med att den hårdföra militärregimen planerar att hålla det första valet i landet på 20 år. Ett ”val” som tidigt dömts ut som ett försök från regimen att behålla makten under mer legitima former. I valet för 20 år sedan vann Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi och hennes parti en jordskredsseger. Men istället för att ta plats i ett parlament fängslades de valda parlamentarikerna eller tvingades på flykt. Väldigt lite har förändrats sedan dess – om möjligt har styret blivit än mer repressivt och brutalt.

Otaliga rapporter publicerade de senaste åren vittnar om att fasansfulla brott begås varje dag i Burma. Det handlar om mord, tvångsförflyttningar, slavarbete, godtyckliga arresteringar, tortyr, systematiskt sexuellt våld och våldtäkt mot kvinnor och barn som tillhör de etniska minoriteterna i Burma, samt ett utbrett användande av barnsoldater.

FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Burma, TomásOjea Quintana, har föreslagit att FN inrättar en oberoende kommission för att undersöka om det som sker i Burma är brott mot mänskligheten och krigsbrott. Han har konstaterat att det pågår systematiska och storskaliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och menar att det finns indikatorer på att militären, domstolsväsendet och den exekutiva makten på alla nivåer är inblandade.

Sedan rapporten publicerades har många länder ställt sig bakom kravet på en kommission, och de blir hela tiden fler. Storbritannien, Frankrike, Tjeckien och Irland är några av de EU-länder som officiellt har stöttat förslaget, men den svenska regeringen är än så länge tyst.

I och med valet den 7 november kommer en ny konstitution att träda i kraft i Burma. Både konstitutionen och omständigheterna kring valet är djupt odemokratiska – bland annat garanteras militären 25 procent av platserna i ett framtida parlament samt flera betydelsefulla ministerposter. Många framstående personer inom juntan har också lämnat armén för att ställa upp i valet som ”civila” i regimtrogna partier. Konstitutionen garanterar dessutom medlemmar av militärregimen straffrihet för årtionden av brott begångna mot den egna befolkningen. En kultur av straffrihet upphöjs i och med valet till att bli lag.

Många av världens regeringar tog tidigt avstånd från det ofria valet på ett tydligt och kraftfullt sätt. Svenska Burmakommittén har länge arbetat för att den svenska regeringen ska göra det samma. Härom veckan kom också ett försiktigt fördömande från utrikesminister Carl Bildt, som i ett svar på en fråga i riksdagen skriver att ”det föreligger i nuläget inga förutsättningar för ett fritt och rättvist val”. Det är, om än inte ett kraftfullt, så ett tydligt ställningstagande. Äntligen.

Nu är det dags att den svenska regeringen ansluter sig till de många länder som uttryckligen stödjer inrättandet av en FN-kommission för att undersöka brotten i Burma. Burmas befolkning kommer aldrig att få rättvisa genom det egna rättssystemet så länge militären sitter vid makten. Och var så säkra – efter ”valet” den 7 november kommer militärjuntan fortfarande ha kvar makten, även om vissa generaler bytt uniformen mot kostymen.