En enkät utförd på uppdrag av TeliaSonera visar att minst en kommun i Uppsala saknar strategi eller vision för de kommunala grundskolornas it-satsningar. I hela Sverige saknar var tredje kommun en sådan plan. Fem av åtta kommuner i Uppsala län besvarade enkäten och av dessa svarade en att strategi eller vision för it i kommunens grundskola saknas.

Vår poäng är inte att peka ut enskilda kommuner – ambitionsnivån skiljer sig kraftigt åt, även mellan kommuner med it-strategi för skolan. Vad vi däremot tvingas konstatera är att Sveriges skola är mycket ojämlik när det gäller tillgång till informations- och kommunikationsteknik. Ett exempel är att några av landets kommuner förser varje elev med en bärbar dator som en naturlig del av den moderna utbildningen – samtidigt uppger drygt 60 procent av kommunerna att inte någon av deras kommunala skolor gör en sådan it-satsning.

Dessa skillnader är oroväckande. Skolverket har konstaterat att 75 procent av landets kommunala skolor har ett ganska eller mycket stort behov av investeringar i it. Eftersom det fortfarande saknas nationella riktlinjer på området är det upp till enskilda kommuner och skolor att avgöra om det ska satsas över huvud taget.

Många av de styrdokument som reglerar skolan är skrivna i en tid då dagens och framtidens kompetens- och färdighetskrav för informationssamhället var okända. Men nu vet vi bättre. Internationell forskning visar att en klok användning av it ökar elevernas motivation och engagemang. I en brittisk kunskapsöversikt konstateras ett klart positivt samband mellan it-satsningar i skolan och elevprestationer främst i engelska, matematik och naturvetenskap. Trots detta använder inte ens var tionde elev i Sveriges högstadie- och gymnasieskola regelbundet dator i matematikundervisningen.

Skolverket påpekar vidare, i en rapport till regeringen, att frånvaron av tydliga strategier för it-användning på nationell nivå påverkar skolhuvudmännen och lärarna. ”Utan strategier blir frågor om till exempel utrustning, tillgänglighet och kompetensutveckling lösryckta ur ett sammanhang”, konstaterar myndigheten.

Vi håller med. Verkligheten är att många kommuner kläms mellan sparbeting och tvingande åtaganden. Risken är därför uppenbar för att icke obligatoriska investeringar, inklusive satsningar på informations- och kommunikationsteknik, får stå tillbaka oavsett hur pedagogiskt välmotiverade och långsiktigt lönsamma de är. I enkätsvaren vittnar it-ansvariga i kommunerna bland annat om brist på resurser, svalt intresse från skolledningar och låg it-kompetens hos lärarna.

Även ur IT-sektorns perspektiv är bristen på nationellt sammanhållande it-strategier i skolan bekymmersam. För att kunna hänga med i utvecklingen och konkurrera med ledande it-nationer som Kina och Indien måste vi etablera hög digital kompetens hos både lärare och elever.

Kommunerna bör dock inte vänta på nationella initiativ. Vi vill uppmana samtliga kommuner i länet att omgående etablera en konkret och ambitiös it-strategi för sina skolor. För det första bör hög it-kompetens bland skolledare och lärare säkerställas. För det andra behövs modern dator- och nätverksutrustning. För det tredje behövs digitala läromedel av hög klass och för det fjärde bör löpande uppföljningar göras i varje enskild skola. Varje elev i Uppsala bör i sin utbildning ges tillträde till dagens – och morgondagens – informationssamhälle.