Den psykiatriska vården är livsviktig
Majoriteten i Västra Götalandsregionen har lagt ner ett antal psykakuter. När ska den politiska majoriteten i Västra Götalandsregionen inse att den psykiatriska vården är livsviktig? undrar Monica Selin (KD), oppositionsråd i Västra Götalandsregionen.
Vi har under snart fyra år haft en regering som, med socialminister Göran Hägglund (KD) i spetsen, gjort enorma och oerhört efterlängtade satsningar på den psykiatriska vården. De ekonomiska anslagen har varit öronmärkta för att höja kompetensen inom psykiatrin och för att korta köerna inom framförallt barn- och ungdomspsykiatrin.
Under samma fyra år har den politiska majoriteten i Västra Götalandsregionen med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet lagt ned Källan, Varpen, Snäckan, Pejas Hus, Malögården, Heljerödshemmet och Skogslyckan. Alla dessa numera igenslagna behandlingshem har utgjort hem, livlinor, trygghet och räddning för många av de unga människor som det är så populärt bland politiker att säga sig värna.
Det är med sorg i hjärtat jag kan konstatera att de statliga öronmärkta anslagen istället för att innebära ett tillskott som skulle kunna stärka hela den psykiatriska vården i vår region tycks ha kommit att ses som en möjlighet att skära i andra delar av psykiatrin.
Utöver de behandlingshem som fått slå igen sina dörrar har majoriteten i Västra Götalandsregionen också lagt ner ett antal psykakuter. Detta har, inte helt oväntat, lett till ytterligare försämrad tillgänglighet och riskerar att leda till väntetider som för en del personer med akut behov av psykiatrisk vård är längre än vad man kan stå ut med. Det skapar också en situation för personalen som innebär högre arbetsbelastning och svårigheter med att upprätthålla säkerhet för såväl patienter som personal. Vilket i sin tur knappast hjälper till att göra en redan mycket svårbemannad sektor mer attraktiv att arbeta inom.
Och medan den socialdemokratiskt ledda majoriteten i Västra Götaland skär ner inom psykiatrin plågas enskilda personer som lider av psykisk sjukdom av otryggheten det innebär att inte veta om man kommer att kunna få vård imorgon och i så fall var. Många av dessa människors anhöriga suckar, gråter och går ännu en kamp mot sjukvården, politikerna och byråkratin som ter sig som en omänsklig och snårig labyrint utan stöd eller begriplig karta.
När ska den politiska majoriteten i Västra Götalandsregionen inse att den psykiatriska vården är livsviktig? Om hem eller avdelningar ska slå igen ska det vara på grund av brist på patienter inte på grund av brist på pengar och empati från politiskt håll. Kristdemokraterna kräver ett moratorium för psykiatrin!
