Landets demokratiska fri- och rättigheter befinner sig i fritt fall, och Honduras har på ett år seglat upp som ett av världens farligaste länder för journalister medan andra potentiella samhällskritiker riskerar att råka ut för våldsdåd iscensatta av regimtrogna grupper eller polisväsendet.

Läget för Honduras hbt-personer är i dag mycket prekärt. Efter statskuppen ses hbt-personer blott på grund av sin sexuella läggning eller sitt levnadssätt som potentiella regimkritiker och ett hot mot katolska kyrkan – en av Honduras mäktigaste samhällsröster och anhängare av Lobos högerregim. Dagarna efter kuppen internerades hbt-personer och förhördes utan att några brottsmisstankar fanns.

Läget för hbt-personer i Centralamerika är överlag ingen vacker läsning, men diktaturen i Honduras förbättrar knappast landets hbt-aktivisters möjligheter att vinna gehör för rättmätiga rättigheter.

Under pågående Pride-vecka sänds således en tanke i synnerhet till Honduras hbt-personer, och i allmänhet till landets befolkning vars rättigheter urholkats under Porfirio Lobos diktatur. En utveckling som Fredrik Reinfeldts regering inte tagit avstånd ifrån, än mindre kritiserat.