Låginkomsttagare har inte råd med rut
Rut-avdraget har lett till en boom för hushållsnära tjänster, men det är det främst höginkomsttagare som utnyttjar tjänster som städning och barnpassning. Föräldern Anne Akujärvi vill hellre ha fler nattöppna förskolor.
Att ha en nanny är ”den nya coola grejen”, säger vd på Messamigos Nanny Service, i en artikel i DN. Rut-avdraget infördes 2007 för att göra det billigare att köpa hushållsnära tjänster, såsom barnpassning och städning i hemmet. Förespråkarna framför bland annat att avdraget gör det lättare för föräldrar att jobba heltid och att få tid för sig själva. Kritiker pekar istället på att det främst är välbärgade familjer som har råd att betala för tjänsten, trots avdraget.
– Som ensamstående hade det varit jätteskönt att få sådan hjälp, men det skulle jag aldrig ha råd med, säger Anne Akujärvi, som får 18 200 i månadslön för sitt jobb som lokalvårdare inom Göteborgs Stad.
Hon bor i en 3,5-rummare i stadsdelen Masthugget tillsammans med sonen Emil, 9 år. Ingen i bekantskapskretsen använder sig av rut-avdrag, även om Akujärvi säger att de självklart kan skämta om att det vore skönt om någon kom och städade hemma.
– Speciellt eftersom jag städar hela dagarna på jobbet, säger hon.
I mars släppte Almega, en arbetsgivar- och branschorganisationen för tjänsteföretag, uppgifter om att rut-avdraget används inom alla samhällsklasser. Enligt Almega tjänar 24,2 procent av dem som använder hushållsnära tjänster under 200 000 kronor om året.
En annan bild visar dock SCB: endast sex promille av de som tjänar under 200 000 om året använder sådana tjänster. Störst andel som gjort rut-avdrag återfinns bland de fem procent av befolkningen som har över en halv miljon i årsinkomst – för den gruppen ligger siffran på sju procent.
Det är också stora skillnader mellan olika kommuner, enligt SCB. I kommuner där många höginkomsttagare bor är det fler som köper hushållsnära tjänster. Till exempel hade 6,6 procent av invånarna i Danderyd tjänsten under 2008 medan endast en promille av invånarna i Storuman hade det.
– Regeringen har gjort skattesänkningar som gynnat höginkomsttagare, det är en omfördelning som gynnar de rika, kommenterar Ylva Johansson (S) välfärdspolitisk talesperson.
Magdalena Andersson (M), riksdagsledamot och ordförande för Moderatkvinnorna, håller inte med.
– Så är det ju med allting, ju högre inkomst desto lättare att handla. Jag vet inte varför man ska låta det goda bli det bästas fiende, det är bra att människor kommer i arbete och att viktiga arbeten utförs. Jag vill jämföra det med annat, till exempel maskintvättar somliga bilen medan andra handtvättar. Ska man ta bort all maskintvätt för att vissa inte har råd? säger hon.
Sedan den 1 juli förra året har Skatteverket betalat ut 900 miljoner kronor till företag som erbjuder hushållsnära tjänster. Den röd-gröna alliansen ställer sig kritisk till rut och de kommer därför att avskaffa avdraget om de vinner valet. Anledningen är, enligt Ylva Johansson, att partierna inte tycker att regeringen ska subventionera vissa sektorer.
– Det framstår ibland som att rut-avdragen nästan är gratis, men det betalas med samhälleliga resurser, säger hon. Det är viktigare att satsa på förskolan, inte på att alla ska ha en egen barnflicka.
Att föräldrar kan ha mycket att göra och behöva avlastning är de flesta överens om, men Anne Akujärvi hade hellre än rut-avdrag sett fler eftermiddags- och nattöppna förskolor som en lösning.
Utökade öppettider är något som såväl Moderaterna som Socialdemokraterna vill satsa på. Moderaterna planerar dock inte några åtgärder för att det ska ske, utan hoppas att kommunerna ska ta ansvaret, medan Socialdemokraterna har anslagit pengar i sin budget för att kommunerna ska ha råd. Om det inte räcker öppnar de upp för att lagstifta i frågan.
När Anne Akujärvis son var liten hade hon aldrig fått det att gå ihop om hon inte hade fått tillgång till en kooperativ nattöppen förskola. Då jobbade hon som mässjänta på ett fartyg och var borta en vecka i streck.
– Emil bodde där i sju dygn och sedan var han hemma i sju dygn, säger hon. Jag hade inte kunnat fortsätta på mitt jobb efter att Emil föddes utan nattis. Fler skulle kunna jobba om det fanns mer nattomsorg, folk tvingas vara utan arbete nu, säger Akujärvi.
En miljard till RUT
Statens kostnad för RUT-avdraget för hushållsnära tjänster var omkring en miljard det senaste året. Det är mer än vad stat och kommuner tjänar i skatter och avgifter på branschen och på att inte betala ut a-kassa och andra bidrag till de som fått jobb tack vare RUT, enligt en uträkning som DN Ekonomi gjort.
- Rut-avdraget infördes den 1 juli 2007 och innebär att staten betalar halva kostnaden för hushållsnära tjänster. Sedan den 1 juli 2009 får kunderna avdraget direkt på fakturan, istället för att vänta på återbäring efter deklarationen.
- Hos ett av Sveriges största företag för hushållsnära tjänster, Hemfrid, kostar tjänsterna 350-595 kronor i timmen.
- Nu finns det 11398 företag som håller på med hushållsarbete.
- Drygt 238583 personer har köpt hushållstjänster.
Källor: Skatteverket, Hemfrid