Analys: Hushållsnära tjänster

Allt fler köper hushållsnära tjänster, enligt ny statistik från Skatteverket. I landet ökade Skatteverkets utbetalningar för rut- och rottjänster från 6,6 miljarder kronor under första halvåret 2010 till 7,2 miljarder kronor under första halvåret i år.

Västra Götalands län ligger på andra plats av alla län när det gäller antalet kronor som betalats ut av Skatteverket, med 111 miljoner för rut och 1,1 miljarder för rot.

I en ledare i Svenska Dagbladet (19/7) skriver Per Gudmundson om hur avdragen gör att äldre får råd att köpa städhjälp och att invandrade kvinnor får en väg in på arbetsmarknaden. Han kritiserar också dem som säger att ”vissa arbetstillfällen inte behövs, att somliga jobb ska vi inte ha i Sverige”. Men vem är det egentligen som företräder den kritiserade linjen?

Få säger att städning, barnpassning och byggarbete ska förbjudas, det avdragsmotståndarna för fram är istället varför just inköp av dessa tjänster ska ge skattereduktioner?

Det kunde lika gärna införas fler subventioner av tandvård, hälso- och sjukvård eller ges bidrag till kooperativa förskolor. Det skulle också ge fler arbetstillfällen, samtidigt som de tjänsterna är något som utnyttjas mer av arbetarklassen.

Statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att det är just höginkomsttagare som använder sig av rut- och rotavdragen. De senaste siffrorna kommer från 2009, och då gick 64 procent av skattereduktionen för rut till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomster. Sju procent gick till den fjärdedel som hade lägst inkomster.

Rut-avdraget är också utformat så att den som tjänar mer kan göra större avdrag. Det beror på att rut är en skattereduktion och man kan inte få mer i avdrag än man skulle ha betalat in i skatt. För att få göra maxavdraget på 50 000 kronor måste man därför tjäna 250 000 kronor om året.

Även när det gäller rot-avdragen är det främst de med högre inkomster som gör dem. I gruppen sammanboende med barn ligger medianinkomsten bland de som gjort rot-avdrag på 618 000 kronor, enligt SCB.

I Göteborg tjänar den största gruppen som gjort rut-avdrag mellan 400 000–499 000 om året. I den gruppen gjorde 1 472 personer avdrag år 2009. Minst avdrag gjordes i gruppen som tjänar mellan 1 000–39 000 om året, där gjorde 78 personer avdrag, enligt SCB.

Den färskare statistiken från Skatteverket visar att 14 020 personer gjorde avdrag för rut-tjänster mellan den 1 januari och 30 juni i år. Under samma period betalade Skattverket ut 46 miljoner kronor. Utöver det gjorde 21 115 göteborgare rot-avdrag till ett belopp av 322 miljoner kronor.

Frågan är vad Göteborgs invånare helst skulle vilja göra med de totalt 368 miljoner skattekronorna? Ge dem till några tusen personer som har råd att köpa rut- och rottjänster – eller något annat?