I valrörelsen 2006 deklarerade Moderaterna att miljön inte var en prioriterad fråga. Klimatförändringar var, enligt partiet, inte framkallade av människan utan helt naturliga och opåverkbara. En mandatperiod senare låter det annorlunda. Nu försöker Moderaterna lansera sig som ”det nya Miljöpartiet”. Självklart framstår det som ett falskt trick för alla oss som känner till Moderaternas världsåskådning och den politik de fört inom miljöområdet. Ändå är partiets propagandatrick ett tecken på något väldigt fint, nämligen att vårt samhälle håller på att genomgå en revolution vad gäller allmänhetens miljömedvetande.

Efter att FN:s klimatpanel släppte sin rapport tog debatten en helt ny riktning. Stora företag som Telia Sonera försöker nu på allvar att minska sin miljöpåverkan. Genom att satsa på videokonferenser har företaget lyckats minska sina tjänsteresor med flyg med 56 procent under perioden 2001–2007. Den svenska hamburgerkedjan Max har börjat försöka koldioxidneutralisera sin verksamhet genom att plantera träd i Afrika. Träden ska fånga upp samma mängd koldioxid som Max restauranger ger upphov till. I dagarna öppnar företaget också en ny restaurang där kökselektroniken drivs av egen solpanel. Exemplen på den nya attityden kan göras många.

Somliga i miljörörelsen har rest ett varnande finger inför att all uppmärksamhet på klimatet kan ta bort fokus från andra miljö-frågor. Risken, menar de, är att problematiken med sådant som kemikalier, algblomning, försurning och utrotningshotade arter hamnar i skymundan. Kritiken är befogad om man exempelvis tittar på ”det nya Miljöpartiet” Moderaterna som oftast saknar ett genomgående miljötänk. Men när det kommer till vanligt folk verkar inte farhågorna besannas. De miljöproblem som just radats upp får mer och mer utrymme i samhällsdebatten.

För några veckor sedan presenterade exempelvis Ekomatcentrum en rapport i samarbete med Krav. Rapportens budskap var glatt – Sveriges kommuner och landsting har på tre år ökat sina inköp av ekologisk mat med nästan 100 procent, från cirka 5 procent till cirka 10 procent i snitt. Sveriges Radio var en av få medieaktörer som uppmärksammade rapporten. Nyhetsinslaget fokuserade på den mindre positiva vinkeln att Sveriges kommuner inte lyckats nå målet om att 25 procent av deras inköpta mat ska vara ekologisk till år 2010. En anledning var enligt Sveriges radio att kommunerna inte skjutit till extra pengar för att nå målet. Rapporten visar dock att det finns sätt att nå målet utan extra pengar. Genom mer planering för storinköp samt att servera mer vegetarisk mat sänks kostnaden vilket lämnar budgetutrymme för mer ekologiskt.

En annan anledning till att kommunerna inte lyckades nå målet är att utbudet av ekologiska produkter inte lyckats hålla takt med den snabbt ökade efterfrågan. Detta trots att den svenska jordbruksarealen som ägnas åt ekologiskt jordbruk ökat mer än 7 gånger (med cirka 742 procent) mellan 1990 och 2007, enligt Jordbruksverket. Även om Sveriges radio valde att lyfta fram detta som ett misslyckande är det viktigt att komma ihåg att det i grund och botten handlar om en enormt positiv utveckling. Visst är det tråkigt när bra mål inte nås, samtidigt bör inte politiker tveka inför att sätta ambitiösa miljömål.

Miljömedvetenheten är nu så utbredd att de mest populistiska politikerna försöker göra miljöfrågan till sin. I förra valet försökte och lyckades alliansen stjäla arbetarbegreppet från vänstern. I år är det miljöfrågan som står på tur, tack vare att frågan blivit så pass viktig för väljarna. Miljörörelsen har nu en viktig uppgift i att visa att kejsaren är naken. Att tala om miljön är ett första steg, men för att rädda jorden krävs handling.