USA har också barnarbete
Nollnolltalet gick i graven med en mängd krassa summeringar: demokratin är globalt sett på tillbakagång, västvärlden har inte lyckats skapa förutsättningar för en hållbar miljö, antalet barn som förnekas rätten till en barndom blir allt fler.
Samtidigt som nordamerikanska delstaten Arizona fattar beslut om nya människorättskränkande flyktinglagar, den så kallade ”Arizonalagen”, publicerar Human Rights Watch en rapport som sätter den utbredda förekomsten av barnarbete i USA under lupp. Rapporten, ”Fields of Peril” (Farornas fält), är ett hundrasidigt bevis på att västerländska demokratier bör se efter sina egna gårdar innan de kräver bättring hos andra.
”För många av dessa barn innebär jordbruket ett tidigt slut på barndomen, långa timmar under exploaterande villkor med risk för sin egen hälsa och ibland också sina liv”, menar rapporten. ”Fields of Peril” lyfter fram minderåriga, en del under 15, som arbetar upp till tio timmar eller fler per dag, barfota och utan skyddsutrustning, i vissa fall veckans samtliga dagar. Många barn ansluter sig till arbetssektorn i så låg ålder som sex – under somrarnas skördeperioder – och under slavliknande villkor. Riskerna som barnen utsätts för är förutom riskfyllda arbetsuppgifter även lönedumpning och sexuella övergrepp. Human rights watch summerar antalet minderåriga på USA:s arbetsmarknad till hundratusentals.
I USA är barnarbete i hälsoskadliga och rent farliga industrier – främst inom jordbrukssektorn – lagligt. Den rådande lagen kring barnarbete författades under 1930-talet, då USA upplevde depression och mentaliteten och kulturen var en annan. Att lagen blivit kvar säger en del om skillnaderna mellan nordamerikanska städers och landsbygders utvecklingskurvor, där den nordamerikanska södern förblir sitt historiska arv troget. Mest utsatta i detta ekonomiska system är latinamerikanska papperslösa, vilka tvingas genomleva de villkor som erbjuds, hotade att annars bli anmälda till myndigheterna och utkastade ur landet.
Det finns länkar mellan de hårdnande asyllagarna i Arizona och det utbredda barnarbetet: geografi och ekonomi. Den nordamerikanska södern och säsongsberoende industrier, kraftigt känsliga för konjunktursvängningar och i ständigt behov av billiga och arbetsvilliga människor. Arizonalagen går hårt åt USA:s papperslösa, men trots president Obamas starka protester lär lagen kunna användas som mall i andra delstater som ser invandrare som ett problem snarare än som konsekvensen av orättvisa globala förhållanden. Kärnan av problemet – en jordbrukssektor som upplever immunitet inför exploatering av arbetare, däribland barn – lämnas utanför diskussionen om USA:s flyktingpolitik. Och än värre, den syns inte till inom USA:s praktiska politik.
För den nordamerikanska södern, och i längden för USA i stort, innebär barnarbetet stora marknadsförtjänster. I andra länder där barnarbete förekommer i utbredd skala går det att se att de slavliknande förhållandena går i arv, blir en generationsfråga. USA är, visar Human Rights watch rapport, inget undantag: barn till föräldrar utan utbildning hoppar tidigt av skolan, om de ens erbjudits skolgång, och låglönesektorn blir deras enda möjlighet till inkomst och överlevnad. Förutsättningar som sedermera går i arv till kommande generationer. Arbetande barn lär med nuvarande politik, oavsett president, vara verklighet även i morgondagens USA.
De 25 miljoner som USA årligen spenderar på försök att eliminera barnarbete i andra länder liknar således bara ett försök att dölja sina egna politiska tillkortakommanden på just det området.
