Borgerlig politik cementerar
Den rikaste tiondelen av befolkningen som tjänat mest på den borgerliga regeringens politik består till 76 procent av män. Den genomsnittliga årsinkomstskillnaden mellan män och kvinnor har ökat med 12 800 kronor under mandatperioden och närmare 60 procent av regeringens skattesänkningar har gått till män, framför allt till de som redan har det gott ställt. Fyra år med en borgerlig regering har ökat klyftorna i Sverige, mellan klasser men också mellan kvinnor och män. SSU vill se ett slut på det brutala och cyniska systemskifte som raserar viktiga landvinningar som uppnåtts under 100 år av kvinnokamp.
Två tredjedelar av alla de sjukskrivna som utförsäkras under året är kvinnor och det är framförallt kvinnor inom LO-kollektivet som jobbar ofrivillig deltid. Denna strukturella underordning som redan finns i vårt samhälle gör att försämringarna i socialförsäkringssystemen slår hårdare mot kvinnor. SSU vill att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, och vi vill ha trygghetssystem där ingen slås ut.
De förändringar som den borgerliga regeringen genomfört i jämställdhetens namn visar att klass- och könsklyftor inte kan frikopplas från varandra. Det som regeringen kallar jämställdhets- och familjepolitik är i själva verket privata lösningar för ett fåtal, som cementerar könsrollerna. Vårdnadsbidraget luktar unket hemmafru-ideal från 50-talet, där mannen försörjer familjen och kvinnan står för markservicen. Konsekvensen för kvinnor blir en sämre kommunal barnomsorg, svagare ställning som arbetssökande och en framtid med ännu lägre pensioner. Skattepengar ska inte användas för att hålla kvinnor som redan står långt från arbetsmarknaden kvar i hemmen. Målet måste vara arbete åt alla, och en offentlig barnsomsorg som gör det möjligt för både kvinnor och män att lönearbeta på lika villkor.
Skattesubventionerna för hushållsnära tjänster har av regeringen motiverats som ett sätt att öka kvinnors karriärmöjligheter och göra svarta jobb vita. Skattefusk ska belönas med en subvention, som om välbärgade människor inte kan förväntas följa lagen, och konflikten om hemarbetet får sin lösning utan att det sker någon omfördelning mellan kvinnor och män. Denna kapitulation inför sega strukturer bygger på uppfattningen om att det är vissa kvinnor som ska städa för att andra kvinnor ska kunna få både barn, hem och karriär, medan deras män får det de alltid har fått, bara billigare.
Vårdnadsbidraget och skattesubventionerna för hushållsnära tjänster rimmar illa med de nationella jämställdhetsmål som fastslår att kvinnor och män ska ha samma rätt till betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut, samt att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Vi tycker att Socialdemokraternas krav om en tredelad föräldraförsäkring är ett steg i rätt riktning, men vill att en rödgrön regering under den kommande mandatperioden inför en helt individualiserad föräldraförsäkring.
Den borgerliga regeringens politik förstärker klassklyftor och kvinnors underordning genom en orättvis omfördelning av makt och ekonomiska resurser. Gemensamma medel läggs på individuella lösningar som gynnar fåtalet, och bara blir en utsträckning av privilegier för de som redan har. Vad vi behöver är kollektiva lösningar på strukturella problem, som ökar jämställdheten och minskar klyftorna. Endast så kan vi förhindra att det tar ytterligare 100 år innan vi uppnått ett jämlikt samhälle.
