EU-kommissionen är en av EU:s mäktigaste institutioner med ständigt ökande makt över ditt liv och mitt. Den består av tjänstemän och har inte bara en verkställande funktion utan även ensamrätt på att ta fram lagförslag. Demokratiproblemen i detta är naturligtvis stora.

Men kommissionen lider även av ingrodda jämställdhetsåkommor. I den nyutnämnda kommissionen är endast 9 av 27 ledamöter kvinnor, männen är alltså dubbelt så många. Det är sämre än den kommission som utnämndes 2004.

Än mer oroande är det att utan stora ansträngningar från mig, avgående kommissionären Margot Wallström och en rad andra kvinnor, hade förmodligen antalet kvinnor varit betydligt färre. Det saknas på många håll i EU en förståelse för ojämställdhetens konsekvenser. Det saknas också en vilja att motverka den.

Kommissionen har ytterligare en funktion. Den fyller i mångt och mycket rollen som EU:s ansikte utåt. Ur denna synvinkel är den en god symbol för hela EU:s misslyckade jämställdhet. Inom samtliga toppositioner i EU är nämligen en överväldigande majoritet män.

Vi har hört många fina deklarationer om diskrimineringens problem, och kommer att få höra många fler. Dessa saknar dock helt förmågan att förflytta sig från pappret in i verkligheten.

När jämställdhetsproblem i politik- och näringslivstopparna diskuteras möter man från borgerligt håll ofta argumentet att denna situation är uppkommen på grund av en brist på tillräckligt kompetenta kvinnor. Att män helt enkelt är bättre meriterade och därför får jobben när valen ska göras.

Vi vet dock att personer i chefspositioner oftast handplockas. I dessa fall väljer män oftare män, och kvinnor ges över huvud taget inte möjligheten konkurrera på lika villkor.

Erfarenheten från Sveriges riksdag visar på att en annan verklighet är möjlig. Vi ser där hur ett aktivt jämställdhetsarbete, framför allt från oss som nu sitter i opposition, har lett till en situation där vi nu nästan har en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga ledamöter. Viktigast av allt är att detta inte har inneburit en lägre kompetensnivå. Tvärtom.

Allt är inte heller nattsvart i EU. Vi i vänstergruppen (GUE/NGL) har lyckats driva igenom att EU-parlamentet vill se två kandidater med jämn könsfördelning från varje medlemsland inför nästa kommissionsval. Genom ett beslut som detta kommer vi förhoppningsvis se mer jämställda kommissioner i framtiden. Men som det är nu är det bara att förbereda sig på fortsatt gubbstyre i fem år till.