Vi menar att hälsosam mat också bör betyda att de som producerar maten vi äter har normala arbetstider, en lön som går att leva på och tillgång till sjukvård och rent vatten. 
När du köper ett livsmedel som är Rättvisemärkt avsätts en del av pengarna direkt till odlarna. Med hjälp av dem skapas en hälsosammare tillvaro för fattiga odlare i utvecklingsländer. Man bygger t ex vattentankar och sjukhus. Det byggs skolor och man förbättrar eller bygger nya bostäder. Om varan dessutom är ekologisk det vill säga inte besprutad med bekämpningsmedel gynnar detta definitivt hälsan för människorna i tredje världens odlingsområden. Dessutom slipper vi banan- och kaffeälskande svenskar få i oss bekämpningsmedelsrester.

I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Ur hälsosynpunkt finns det inga skäl att äta så mycket kött som vi gör idag. Nöt-, lamm- och griskött är en viktig protein- och järnkälla, men vi behöver bara äta det i måttliga mängder. De flesta av oss åt skinka under julhelgen. Hur var det med grisarnas hälsa? Kanske var halterna av stresshormoner i blodet höga eller så hade grisarna andra stressrelaterade sjukdomar på grund av trånga utrymmen. Är kycklingen du äter importerad från Thailand kan den även ha fått antibiotika i fodret. Något som kan leda till antibiotikaresistens och nya sjukdomar. 
Vi behöver tänka på hur djuren har haft det och vad de har ätit innan det blivit en köttbit på vår tallrik. 
Nötdjuren utfodras ofta med kraftfoder, som till stor del består av soja. Sverige importerar mängder av soja. Den är odlad under ohälsosamma förhållanden i Sydamerika. Regnskogen huggs ner, savannen plöjs upp och blir till öknar med bara soja och bekämpningsmedel. För att ge mat åt svenska djur används och förstörs alltså sydamerikansk mark.

Djurhållningen står för 18 procent av världens klimatpåverkande utsläpp, det vill säga nästan en femtedel. Vi vet redan nu att klimatförändringarna kommer att påverka människans hälsa på många olika sätt – till exempel ändrade klimatzoner, översvämningar, spridning av malariamyggan till nya områden, orkaner och torka.
Att producera ett kilo kött ger 4-15 gånger större utsläpp av klimatpåverkande gaser jämfört med produktionen av ett kilo baljväxter och vattenförbrukningen är 3-10 gånger större.
Produktionen av kött kräver också oerhörda mängder energi. Genom att äta mer vegetabilier och minska vårt köttintag kan vi minska resursslöseriet. Man kan med fördel rent näringsmässigt för den individuella hälsan byta ut ett par köttmåltider i veckan mot bön-måltider. 
Djuruppfödning kräver dessutom mer yta än odlingen av vegetabilier då man dels måste odla foder till djuren och dels ha betesmark. I dag utnyttjas två tredjedelar av all odlingsbar mark i världen till köttproduktion. Bristen på mat i tredje världen kräver därför mer odling av vegetabilier. Genom att dra ner på köttkonsumtionen kan hälsan för världens fattigaste människor bli bättre.

Hur är det med exempelvis raps- och olivoljan vi använder i matlagningen? Hälsomässigt är raps- och olivoljan att föredra på grund av högt innehåll av fleromättat fett. Men vid framställningen kanske rapsfältet och olivträden har besprutats för att få bort skadegörare. Samtidigt har en mängd andra viktiga insekter som fjärilar och spindlar dött. Hur är det egentligen med naturens hälsa då vi använder bekämpningsmedel och konstgödsel? Vid tillverkning av konstgödsel släpps det ut mängder av växthusgaser och användningen leder till övergödning av hav och vattendrag. I dagsläget måste vi alltså relatera vårt val av mat till hur mycket kemikalier som används vid odlingen.
Vi vill uppmana alla konsumenter att tänka större när det gäller hälsa och mat. Försök att se bakom livsmedlet du köper. Under vilka förhållanden har maten tillverkats? Hur mycket bekämpningsmedel och konstgödsel har använts? Hur har odlarnas levnadsförhållanden varit?  Har barnarbete förekommit? Hur har grisen, kon och kycklingen egentligen levt? Bidrar din mat till klimatförändringar och övergödning? Är maten genetiskt modifierad och vad kan detta betyda för våra naturliga arter?

För en enskild konsument är det inte lätt att hålla reda på alla dessa frågor. Därför finns hjälpmedel i form av märkningarna KRAV, EU-ekologiskt och Rättvisemärkt. I dessa märkningar inkluderas hänsyn till både natur och människa. Lyft blicken nästa gång du handlar och se maten i ett bredare perspektiv. Det är dags att sluta välja mat enbart utifrån den individuella hälsan. Vi lever i ett globalt samhälle som nu kräver att vi väljer vår mat utifrån ett nytt sätt att se på hälsa.