Satsning på utbildning är viktig i lågkonjunkturer
I lågkonjunkturer är det särskilt viktigt att satsa på kunskap och utbildning. Vi är övertygade om att det bästa sättet att möta arbetslöshet är utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder, skriver Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, Eva Flyborg och Cecilia Wigström, riksdagsledamöter.
Den internationella lågkonjunkturen har slagit hårt mot vårt land.
När tiderna är kärva är det lätt att vilja se snabba och kortsiktiga lösningar.
Men när tiderna är svåra är särskilt viktigt att satsa på ny utbildning och forskning. Investeringar i kunskap hjälper oss ur krisen och lägger grunden för vår framtida välfärd.
I regeringens budgetproposition återfinns därför stora resurser till utbildning och forskning.
Antalet sökande till universitet och högskolor ökar. Det beror bland annat på den ekonomiska krisen men också på att antalet ungdomar som går ut gymnasiet är många.
Vi är övertygade om att det bästa sättet att möta arbetslöshet är utbildning och aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
Alliansregeringen bygger därför tillfälligt ut universitet och högskolor med 10000 nya platser under 2010 och 2011.
För Göteborgs universitet innebär det 325 nya platser och för Chalmers 200 platser.
Alliansregeringens prioriteringar skiljer sig på många punkter från tidigare S-regeringar.
En särskilt principiell viktig skillnad från den socialdemokratiska högskolepolitiken är att vi tycker att kvantitet inte får urholka kvaliteten.
Regeringen ökar därför anslagen med 700 miljoner kronor för att genomföra utbyggnaden med bibehållen kvalitet.
Vi planerar också att förändra modellen för hur resurser fördelas mellan utbildningar.
Dagens modell för att tilldela resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgår endast från antalet studenter och prestationer. Vi kommer att komplettera modellen med en del som relaterar till utbildningens kvalitet.
Regeringen ökar också successivt resurserna för forskningen. År 2012 kommer resurserna till forskningen vara fem miljarder kronor högre jämfört med 2008. Det är den ojämförbart största satsningen på svensk forskning någonsin.
Studiemedlen har under en längre tid varit utformade så att en student med normala levnadsomkostnader gått back varje månad.
Vi höjer därför studielånen och justerar studiebidraget så att en student som har fullt studiemedel trots den svaga prisutvecklingen får 350 kronor mer i plånboken varje månad.
FrÂn och med 2011 höjs också fribeloppet för studenter med cirka 30000 kronor.
I praktiken betyder det att en student nu kan tjäna cirka 23500 kronor per månad under två sommarmånader och dessutom jobba en del helger med en lön på upp till 8900 kronor per månad utan att det minskar studiemedlen.
De resurstillskott som regeringen nu gör i såväl Göteborg som i landet i helhet är långsiktiga investeringar för vårt samhälle. Vissa vinster kommer visa sig när arbetsmarknaden vänder och människor då står bättre rustade. De höjda anslagen till forskning kommer att ge positiva effekter på längre sikt när nya och andra kriser ska mötas.