Göteborgs Fria

Barn utmanar stereotyper och leker könsneutralt

<div>Förskollärare lyssnar mer på pojkar än på flickor och befäster traditionella könsmönster. Men barnen själva utmanar stereotyperna och leker könsneutralt, enligt ny forskning. "Det gäller att visa barn att kvinnor och män kan göra samma saker", säger förskolläraren Anna Carin Levén, som jobbar med genustänk.

Pojkar hamnar i fokus, de tar plats och blir också
mer uppmärksammade av lärare som lyssnar och svarar på deras frågor.
Flickor å andra sidan osynliggörs, får mindre respons och tar ofta på
sig rollen som regelsamordnare.
Det visar ny forskning från institutionen för pedagogik och
didaktik vid Göteborgs universitet där 114 filmer från förskolegrupper
med barn mellan ett år och sex år har analyserats ur ett
genusperspektiv. Videoinspelningarna innehåller situationer där barnen
samspelar med varandra och lärare och har fokuserat på lek och lärande.
Göteborgs kommun har de senaste åren drivit
jämställdhetsutbildningar för förskollärare för att klara läroplanens
krav och målen i skolan, och i debatten har det pratats mycket om så
kallade genusdagis.
Föräldrakooperativet Hästhagen i Majorna
är en förskola som inriktat sig på att motverka könsstereotyper.
Förskolläraren Anna Carin Levén menar att föräldrarna där har gjort ett
aktivt val.
– Barn leker som de har lärt sig och ser att föräldrarna gör, så
därför är det viktigt hur vi vuxna agerar. På vår förskola finns det
ett genustänk i allt vi gör, säger hon.
Att
det finns könsstereotyper i skolan är inte något nytt men det finns
betydligt mindre forskning gjord inom förskolan. Det forskarna nu
konstaterat är att många pedagogiska redskap i förskolan
maskuliniseras, exempelvis får dockor i lärandesituationer ofta manliga
namn, och när teckningar tolkas av lärare blir mannen även där norm.
Vad forskarna också upptäckt i filmerna är att barnen verkar
utmana könsmönstren. Leksaker som lärare genusmärker som gubbar får hos
barnen agera mamma, och pojkar pratar om att de ska bli fröknar när de
blir stora.
På Hästhagen jobbar man med att bryta könsmönster bland annat
genom att alla som är på förskolan gör samma saker oavsett om de är man
eller kvinna för att på så sätt signalera att det inte finns
värderingar i vem som kan göra vad. Både mammor och pappor står
exempelvis i köket och lagar mat. Också när de ska göra en ny miljö för
barnen finns genustänket med och därför finns ingen dockvrå utan i
stället rum där alla kan vara.

– Men viktigast är att alla får möjligheten att prova allt och att
det läggs så lite värderingar i vem som gör vad som möjligt. När vi
spelar teater kan vem som helst spela rödluvan, inte bara Lisa utan
också Pelle, säger Anna Carin Levén.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Politikerna ligger långt efter”

Klassa otillgänglighet som ett diskrimineringsbrott mot personer med funktionsnedsättning. Det kravet ställer Marschen för tillgänglighet som i morgon, lördag, demonstrerar på 32 orter i landet.  

Göteborgs Fria

Otillgänglighet kan bli diskriminering med ny lag

Nu är regeringens tillgänglighetsutredning Bortom fagert tal tillbaka från en remissrunda. Om utredningens förslag går igenom kan otillgänglighet klassas som diskriminering – dock med undantag vilket möter kritik.

Göteborgs Fria

Så tycker politikerna om flyktingpolitiken

Hur många flyktingar bör Göteborg ta emot och hur många platser för flyktingbarn bör Göteborg ha? Läs hur partierna i kommunstyrelsen svarar på frågorna.

Göteborgs Fria

Oetisk bioreklam på SF

Broschyrer om viktminskning, plastikkirurgi och tandblekning. Det är vad besökarna fått i samband med visningar av filmen Sex and the city 2 på Bergakungen i Göteborg. Att publiken till stor del består av unga kvinnor har gjort att anställda reagerat men biografledningen ser inga problem i reklamkampanjen. – Vi har ingen åsikt om det är lämpligt eller inte. Men många svenskar behöver gå ner i vikt, säger Thomas Runfors på SF Bio.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu