– Ät gärna chips och mingla, uppmanar Boplats vd, Maria Meyer Martins.

Vi befinner oss på Boplats öppna debatt om bostadsläget för unga, där tanken är att skapa diskussion mellan politiker, fastighetsägare och ungdomar. Men i ärlighetens namn är det mest medier på plats, antalet unga i Boplats foajé i Rosenlund uppgår till kanske 20 personer.

Ingen äter chips – det är inte därför folk är där. Ungdomarna vill ha svar på hur det kunde bli som det har blivit.

Enligt Hyresgästföreningen är 22 600 unga mellan 20 och 27 år utan egen bostad i Göteborgstrakten, och inom några år kommer ytterligare 60 000 unga flytta hemifrån. Därför tvingas unga bo hos kompisar, föräldrar eller i andra hand. 27-årige Chalmersstudenten Joel Holmgren är en av dem. Han har bott svart i andra hand i snart två år, men blev nyligen påkommen och både han och kompisen som han hyr lägenheten av blir, som Joel Holmgren säger, utkastade i början av juni.

– Det här är verkligheten. Folk bor svart för att det inte finns särskilt många andra val.

Joel Holmgren står registrerad på Boplats men har inte särskilt höga förhoppningar om att få en lägenhet den vägen. Statistiken är dyster:

• Förra året utannonserades 9 200 lägenheter på Boplats, 560 färre än året innan.

• Färre kontrakt tecknades 2010; 8 338 stycken jämfört med 9 233 året innan.

• Samtidigt var det 13 000 nya registrerade sökande.

• Det totala antalet bostadssökande i Göteborg är nu uppe i 108 000 hushåll. Hela 61 procent är under 30 år och 45◊600 personer saknar helt kontrakt.

• Efterfrågan på lägenheter i Göteborg är enorm och växer dessutom. I genomsnitt söker 715 personer varje lägenhet och mindre hyresrätter – som är vad unga efterfrågar – söks av 3 000 personer.

Boplats vd, Maria Meyer Martins, håller med om att läget är tufft för unga i Göteborg men hon tror att unga har för höga krav.

– Efterfrågan är alltid stor om priset är lågt. Man måste börja se verkligheten, alla kan inte bo i centrum eller få ett förstahandskontrakt som första boende. Vi ser det som en process, det viktigaste är att få ett boende, kanske i andra hand och sedan avancera. Jag tror att många unga förväntar sig att lägenheterna ska se flashiga ut, som i mäklartidningar, men det gör de ju inte alltid, säger hon.

Men hur väl stämmer det? Vi börjar med påståendet om att unga är bostadslösa för att de är kräsna.

Joel Holmgren håller inte med om påståendet. Han menar att dagens unga inte har andra val än att vända sig till Blockets dyra andrahanslägenheter.

– De flesta som pluggar har inga alternativ, man tar det man hittar. Samtidigt har hyrorna på studentlägenheter blivit högre så en svart marknad öppnar sig, säger han, och statistiken om ungas bostadssituation är på hans sida.

Hur väl stämmer då Boplats vd:s andra argument för varför så många slåss om få lägenheter. Beror den stora efterfrågan på att priset är lågt?

Unga vuxna vill ha ettor och tvåor och hyrorna på dessa ligger i Göteborg på ungefär 2 500 – 6 400 kronor. Det kan jämföras med genomsnittsinkomsten för unga göteborgare mellan 20–25 år är runt 8 700 kronor i månaden.

Många av stadens 60 000 studenter försörjer sig dessutom med studiemedel och lån som i dag är på 8 140 kronor i månaden, tio månader om året.En hyra på 4 500 kronor, vilket ofta är fallet med studentbostäder, lockar få.

– Det kommer ju till en punkt då man inte kan betala. Att sova i tält går väl an i augusti men sedan behöver man en riktig lägenhet. Då får man betala det som krävs, säger 20-årige studenten Tim Näsling.

Han är inneboende hos en privat uthyrare i skärgården, med en hyra nära smärtgränsen eftersom halva inkomsten går åt.Klasskamraten Alexandra Blakéus som bor i en studentlägenhet i Backa har samma problem.

– Jag betalar mer än halva studiemedlet i hyra och delar inte uppfattningen att unga är bortskämda på bostadsmarknaden.

Hon flyttade till Göteborg från Hindås som 20-åring och säger att hon hade tur som kunde bo hemma så pass länge. Det tog två och ett halvt år i SGS studentbostadskö innan hon fick en lägenhet.

– Snart tar studierna slut och då måste jag flytta. Jag står på Boplats nu men har inga höga förhoppningar.

Att söka en bostad i Göteborg är lite av ett lotteri eftersom staden saknar en kommunal bostadsförmedling såsom Stockholm och numera Malmö har. I stället finns Boplats, där sökande registrerar en profil på nätet och sedan söker matchande lägenheter. Boplats har fått kritik för dess slutna process där de sökande är helt i händerna på fastighetsbolagen och där sökande aldrig får veta på vilka grunder de blir bortsållade.

Kommunala bostadsbolag sorterar sökande efter tid – förutsatt att sökande har rätt profil – medan privata hyresvärdar kan välja den hyresgäst de vill ha oavsett registreringstid. 40 procent av förra årets utannonserade lägenheter kom från privata fastighetsägare.

Stadsrevisionen har också kritiserat den bristande insynen hos lägenhetsannonserna från de kommunala bostadsbolagen.
I Stockholm finns i stället en kommunal bostadsförmedling sedan 1948, med ett kösystem som sägs eliminera problemet.

– Fördelen är att det är transparent och tydligt, alla förstår hur förmedlingen går till och det är möjligt att bedöma sina egna förutsättningar att få lägenheter. Inte som ett svart hål där man får hoppas på det bästa, säger Per Anders Hedkvist, vd för Stockholm bostadsförmedling.

Men Boplats har aldrig utgett sig för att vara en bostadsförmedling.– Boplats är en marknadsplats för olika bostadsbolag där sökanden kan registrera sig och sin profil. Sedan är det upp till bolagen att bestämma hur de väljer bland de sökande, säger Maria Meyer Martins.

Sedan tidigare har den politiska majoriteten i Göteborg sagt nej till en kommunal bostadsförmedling – endast Vänsterpartiet har drivit frågan. Siffror från SKOP och Hyresgästföreningen visar dock att 84 procent av göteborgarna hellre vill ha en bostadskö och i veckan blev det klart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet gått med på Vänsterpartiets idé om att utreda möjligheten att införa en bostadsförmedling med ett kösystem i Göteborg.

– När man anmäler sig ska man förhoppningsvis få ett könummer eller en beräknad väntetid på hur lång tid det kommer att ta att få en lägenhet. Man ska också kunna se att man rör på sig allteftersom tiden går, säger Marie Lindén (V), Boplats nya styrelseordförande, till Sveriges Radio.

Organisationen jagvillhabostad.nu tror att det hade varit bättre.

– Vi tycker att bostadsförmedlingar är att föredra framför marknadsplatser som Boplats där valet av hyresgäster riskerar att bli godtyckligt. Förmedlingarna i Stockholm och Malmö är transparenta vilket gör att du vet på vilka grunder du får eller inte får en bostad. Det borde ligga i seriösa fastighetsägares intresse att använda ett system som förebygger diskriminering, säger Danielle Zachrisson, bostadspolitisk samordnare på jagvillhabostad.nu

– Sedan är kraven som ställs på sökanden ofta höga och de tenderar att bli högre. Det måste också tas tag i, säger Zachrisson.

Men det är inte bara systemet för hur kontrakt tilldelas som skapar problem för unga som söker bostad. Det andra problemet är att det helt enkelt saknas en stor mängd lägenheter och att det byggs för lite.

Nyligen presenterade Boverket nyheten att drygt 30 000 bostäder ska byggas i hela landet i år, en ökning från tidigare år och nära de 40 000 som enligt Boverket behövs årligen. Men i det här fallet verkar regn komma efter solsken. Enligt myndigheten avtar byggtakten redan nästa år och främst spås antalet hyresrätter minska. Årets 8 500 nya hyreslägenheter blir nästa år 8 000.

Under Boplatsdebatten var såväl arrangörer som åskådare överens om att problemet i grund och botten handlar om ett underskott på bostäder.

Karolina Edander och Johannes Westlund har startat en ny organisation för att främja ungas möjlighet att få bostad, med sikte på att få ett mandat i Boplats styrelse.

– Vi behöver ett miljonprogram 2.0. Ungdomskullarna är nästan lika stora som fyrtiotalisterna var och när de flyttade hemifrån fick de ett miljonprogram. Vi får i stället tusen lägenheter om året med hyror på uppemot 7 000 kronor för en nybyggd lägenhet, säger Karolina Edander.

Enligt Hyresgästföreningen behövs 9 200 nya billiga bostäder i Göteborg snarast för att täcka ungas behov. Men kommunens plan är att bygga 750 hyresrätter om året.

– Vi kommer inte att klara av att bygga bort underskottet. 10 000 lägenheter sväljer inte ens de som flyttar ut under mandatperioden och då vill Göteborg också vara en tillväxtstad, säger Marie Lindén (V).

Det finns en rad problem med byggandet trots att Göteborg har ovanligt mycket byggbar mark.

– Staden har jobbat med nästintill omöjliga byggplaner, exempelvis på Heden. Det är dömt att överklagas och därför tar det också så lång tid, säger Marie Lindén.

En annan aspekt är att fler bostäder inte nödvändigtvis innebär fler bostäder för unga.

– Nyproduktionen vänder sig till andra målgrupper vilket resulterar i att det byggs stora och dyra bostäder som unga inte har möjlighet att efterfråga, säger Danielle Zachrisson på jagvillhabostad.nu, som tror att politiker har för stark tilltro till så kallade flyttkedjor.

Tanken med flyttkedjor är att en bostad blir ledig när personer flyttar ihop eller någon köper en nybyggd bostad. Men det senaste året har folk inte lämnat ifrån sig sina lägenheter och då stadens invånarantal ökar med några tusen varje år har inte fler hyresrätter gått till unga.

– Effekten är överskattad. Det finns inget belägg i forskningen för att rörligheten som skapas bidrar till att unga kommer in på bostadsmarknaden, säger Zachrisson.

Framtidsvisionerna mot slutet av Boplats bostadsdebatt är dystra, inte ens talarna försöker försköna situationen.

– Vi politiker måste säga att vi har misslyckats för det är ingen överraskning att så många behöver en bostad nu. Man brukar ibland skämtsamt säga att dagens unga är den första generationen som har det sämre än sina föräldrar men när det kommer till bostadsmarknaden så stämmer det faktiskt, säger Marie Lindén. 

FRIA har förgäves försökt nå Owe Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för mark och bostäder, samt Mats Arnsmar (S), ordförande i byggnadsnämnden.