– Vi kräver tillgänglighet så fort som möjligt, säger Pernilla Stefansson, koordinator för marschen i Göteborg.

Vad är otillgänglighet? Många tänker kanske först på fysiska hinder som trappsteg eller storleken på ingångar – men det finns också en rad andra hinder som inte synliga. Exempel på det är avsaknad av hjälpmedel för personer med hörsel- eller synskador. Alla hinder gör att många i dag inte kan ta sig ut eller delta i samhället.

– Få känner till otillgänglighet och tyvärr är det först när det drabbar en själv eller någon nära som folk blir medvetna om problemet. Med marschen vill vi uppmärksamma gemene man om hur läget ser ut och sätta ner foten: vi kräver tillgänglighet så fort som möjligt, säger Pernilla Stefansson, koordinator för årets marsch i Göteborg.

Hon menar att otillgängligheten relativt lätt skulle kunna åtgärdas och understryker att det handlar om allas rätt att delta i samhället.

– Politiker säger att det kostar väldigt mycket att tillgänglighetsanpassa platser, men andra länder har enkelt löst många problem med hjälpmedel som skyltar och teknik för att man ska höra och se bättre till exempel. Visst, det kostar lite i början, men samhället får så mycket tillbaka när alla får möjlighet att röra sig fritt i det offentliga rummet, säger Pernilla Stefansson.

Marschen för tillgänglighet startades i Stockholm för nio år sedan och i år hålls marschen på 32 orter i landet. I Göteborg har marschen hållits varje år sedan 2007 och senast, förra året, deltog ungefär 200 personer.

– Responsen har varit enorm, det är som ett dominospel som bara växer. Vi är flera organisationer runt om i landet som jobbar med frågan året om. Genom olika kampanjer genom åren har vi äntligen fått med oss företag och privatpersoner – men fortfarande är politikerna långt efter, säger Pernilla Stefansson.

Men trots att stadsomvandlingar bevisligen går trögt verkar 20 års intensivt lobbyarbete från olika intresseorganisationer äntligen börja ge resultat i politiken – i alla fall har regeringens tillgänglighetsutredning nu resulterat i ett lagändringsförslag till riksdagen om att även otillgänglighet ska bli en laglig diskrimineringsgrund.

Exakt när förslaget går upp för röstning är oklart men utredningen föreslår att lagen ska börja gälla från och med juli år 2012.

– Det vore fantastiskt om politikerna tar steget och antar lagändringen, säger Pernilla Stefansson som tror att anledningen till varför det tagit sådan tid att ens få upp ett lagförslag är politikers rädsla för att diskrimineringsgrunden skulle innebära massanmälningar av företag och kommuner för otillgänglighet.

Hon understryker att det inte är syftet med lagändringen.

– En ändring i lagen blir i stället en bra början för verklig förändring eftersom platser då i efterhand kan tvingas bli tillgängliga för alla. Vi vill bara kunna vara delaktiga. Det här är fruktansvärt angeläget för problemet kommer aldrig att försvinna, vi måste bygga samhället efter människorna som lever i det.

Till årets marsch har samtliga lokala politiska partier blivit inbjudna att delta och de får möjlighet att hålla ett kort tal för att ge sin bild av situationen och förklara hur respektive parti tänker lösa problemet med otillgängligheten i Göteborg.

– Det har i ärlighetens namn inte hänt så mycket under de senaste 20 åren, och det är under all kritik. Förra året var ju dessutom det året hela Göteborg skulle vara tillgängligt, men det har faktiskt nästan inte hänt någonting. Det är riktigt illa, säger Pernilla Stefansson.