I Baskien kan den här t-tröjan ge fängelse | Fria.Nu
Fria Tidningen

I Baskien kan den här t-tröjan ge fängelse

När Baskien nämns i svenska medier handlar det nära nog uteslutande om ETA och den spanska statens kamp mot terrorism. Mer sällan handlar det om den ungdomsrörelse Amaia Mendian tillhör, som trots hård repression kämpar för socialism och självbestämmande. När FRIA möter henne bär hon en t-tröja med texten ”Oberoende”. Hade hon burit den i Baskien hade hon riskerat sin frihet.

Nyligen greps och frihetsberövades en person från den baskiska ungdomsrörelsen efter att ha burit en t-tröja som uttryckte stöd för Segi, det förbjudna Baskiska partiet Batasunas likaledes förbjudna ungdomsorganisation. När FRIA träffar Amaia Mendian, aktivist i den baskiska ungdomsrörelsen för självständighet, bär hon en t-tröja med det till synes oförargliga trycket ”Oberoende”. Det, berättar hon, skulle hon inte ha gjort på gatorna hemma.

– För polisen är det samma sak. Så man vet aldrig vad de skulle ha gjort.

När de några år in på 00-talet terroriststämplades anklagades varken Segi eller Batasuna för egen terrorverksamhet. Istället påstods de ha anknytning till den separatistiska rebellrörelsen ETA.

Det går att argumentera för att det är sant, på samma sätt som det går att argumentera för att nordirländska Sinn Féin har anknytning till IRA. Men medan centralregeringen i Storbritannien har gjort Sinn Féin till samtalspartner i fredsprocessen har Spanien konsekvent förbjudit partier, sociala rörelser och medier som anses stödja ETA:s målsättningar.

– Hur rättfärdigar den spanska staten den här repressionen? Det finns bara ett svar: terrorismen. Allt kallas ETA, alla är terrorister, säger Amaia Mendian.

– Jag antar att ni bara hör om Baskien när sådant som kallas terrordåd sker. Men det finns också en verklighet som består i att människor förtrycks och förvägras sina demokratiska rättigheter.

För en aktivist vars vapen består av husockupationer, demonstrationer och propagandaspridning känns terroristetiketten missvisande. Och även om hon hellre vill tala om ungdomsrörelsen och den repression den utsätts för svarar Amaia Mendian tålmodigt på frågor om ETA.

ETA, eller Euskadi ta Askatasuna, grundades 1959 av baskiska studenter som en direkt reaktion på Francos styre. Diktaturens ideologiska självbild byggde på illusionen om Spanien som en enad nation utan interna konflikter, och baskiska självständighetssträvanden bemöttes med omfattande repression.

– Francos mål var att upprätta ett enat Spanien. Han lyckades inte för vi är fortfarande här, säger Amaia Mendian.

Till skillnad från befintliga nationalistiska grupperingar var ETA uttalade socialister. Organisationen intog också en mer modern syn på vad det innebar att vara bask – och betonade kulturell tillhörighet, genom framför allt språket, snarare än etnisk dito. Det är från det tidiga ETA som Baskiens vänsterorienterade självständighetsrörelse utgått.

– De grundade den socialistiska självständighetsrörelsen, annars hade självständighetsrörelsen legat väldigt nära de konservativa nationalisterna, säger Amaia Mendian. De konservativa vill ha en stat som är kapitalistisk, där människor kommer att förtryckas eller där den ekonomiska eliten styr. ETA:s mål är att uppnå självständighet och socialism. De använder andra medel för att nå dit, men vi slåss för samma sak även om vi har valt olika vägar.

Konflikten mellan ETA och den spanska staten, som anklagar ETA för över 800 fall av mord, har dock fortsatt även efter Francos fall. Liksom det folkliga missnöjet med centralstyret inte dog med diktatorn.

När Franco avled 1975 annonserades en femårig övergångsperiod mot ett demokratiskt styrelseskick. Den konstitution som skulle reglera formerna för detta bifölls i en folkomröstning 1978 av knappt 90 procent av republikens invånare. I Baskien var läget ett annat.

– Mer än 70 procent av baskerna sade nej till den spanska konstitutionen eftersom rätten till självbestämmande inte ingick, säger Amaia Mendian. Men konstitutionen gäller fortfarande i Baskien.

Hur stora sympatier den socialistiska självständighetsrörelsen i dag åtnjuter är svårt att uppskatta. Medborgarna saknar, påpekar Amaia Mendian, lagliga vägar att uttrycka sitt stöd.

– För att kunna svara måste man ta med i beräkningarna att den parlamentariska socialistiska självstädighetsrörelsen har varit förbjuden i tio års tid.

Det har dock inte hindrat baskerna från att visa var de står. I vad som kallats en av Europas största civil olydnadsaktioner i modern tid lade många basker vid regionvalet i mars sina röster på bannlysta partier.

– 12 procent av befolkningen, över 100 000, röstade på förbjudna partier i det senaste valet, säger Amaia Mendian med uppenbar glädje i rösten. Även om de rösterna inte räknas är det ett symboliskt budskap, vi kan inte göra någonting annat. Du måste också räkna med att själva röstsedlarna var förbjudna. Om du skulle påträffas med dem i din ficka på väg till vallokalen skulle du spärras in.

Att ”spärras in”, och bli en av över 750 fångar som den baskiska självständighetsrörelsen betraktar som politiska, är ingenting önskvärt. För om Baskien har ärvt missnöjet från Francotiden har det demokratiska Spanien enligt Amaia Mendian ärvt fascisternas metoder.

Under antiterroristlagarna som infördes efter de blodiga attentaten i Madrid 2004 – som ETA först beskylldes för men sedermera friades från – kan den som misstänks för medlemskap i en förbjuden organisation hållas i förvar i upp till fem dagar.

Dessa dagar används enligt Amaia Mendian till systematiskt tortyr i syfte att få de fängslade att underteckna falska bekännelser. Det är på detta sätt en harmlös t-tröja i slutändan kan resultera i ett flerårigt fängelsestraff.

– De låtsas kväva dig genom att dra en påse över ditt huvud, de slår dig med hoprullade tidningar som inte lämnar några märken, de förnedrar dig genom att klä av dig naken. Sexuella övergrepp mot kvinnor är vanliga. Efter de fem dagarna ställs du inför en domare. Ofta kan domaren se spåren efter tortyren, men det finns aldrig någonting om det i protokollen.

Domaren Baltasar Garzón, som efter sitt försök att åtala den chilenske diktatorn Augusto Pinochet vann internationell hjältestatus, betraktas som en av arkitekterna bakom den juridiska repressionen i Baskien.

– Men trots de domstolar som Franco grundade kommer vi att fortsätta. De kan tortera oss och skicka oss till fängelse, men vi kommer att finnas kvar, för folket behöver frihet.

Hur en rörelse som förbjuds att organisera sig ska kunna arbeta för denna frihet är inte helt lätt att svara på. Amaia Mendian talar om att förena ungdomsrörelsen mot genensamma mål. Och, kanske viktigast, få Europa att uppmärksamma och ifrågasätta terrorstämplingarnas politiska logik.

– Kriget mot självständighetsrörelsen måste sättas in i sin kontext. Det krig som förs mot oss är samma krig som förs mot befrielserörelser i hela världen. Det är inte ett sammanträffande att stenar som kastas mot israeliska soldater i Palestina eller turkiska soldater i Kurdistan kallas för terrorism när vi ser det på tv.

Annons

Rekommenderade artiklar

Berättelser i bränd lera

Intervju

Keramiktraditionen i Honduras är central när lenca kämpar för att bevara sin identitet.

Fria Tidningen

Glossigt omslag, gravallvarligt budskap

Intervju

Klimatfrågor har etablerat sig som en del av massmedias bevakning och ”klimatsmart” har blivit marknadsförare och reklammakares nya favoritord. Men bevakningen är för abstrakt, och lösningarna som föreslås otillräckliga. Det menar redaktionen för klimatmagasinet Effekt, som nästa vecka ger ut sitt första nummer. FRIA har samtalat med chefredaktören Sara Jeswani om hur omställningen till ett hållbart samhälle också kräver en mental omställning. Och om varför denna ska kommuniceras på glossigt papper.

Fria Tidningen

När rasismen blev en demokratirörelse

Intervju

I samband med de allmänna valen 1988 anordnades en folkomröstning i den lilla sydskånska kommunen Sjöbo. Nejsidan vann en jordskredsseger och resultatet blev en nationell såväl som internationell nyhet. Sjöbo hade precis, som första och hittills enda kommun, sagt nej till invandring. Fria Tidningar reder ut vad som hände sen.

Fria Tidningen

Han vill göra döden till en förhandlingsfråga

Intervju

Motståndare till läkarassisterat självmord brukar argumentera utifrån parollen att livet är okränkbart. I en ny bok vänder filosofen Torbjörn Tännsjö på begreppen och menar istället att döden borde vara en förhandlingsfråga. FRIA har träffat honom för ett samtal.

Fria Tidningen

Banerförare i bortglömd konflikt

Intervju

23-åriga Rabab Amidane är ett barn av ockupationen, och av omvärldens brist på engagemang. Medan EU tecknat förtroliga handelsavtal med Marocko har den fredliga aktivism hennes generation ägnat sig åt bestraffats med våld och tortyr. Men repressionen har inte lyckats knäcka motståndet, bara radikalisera det ytterligare.

– Det går inte att bara blunda. Jag ser det som min plikt att göra någonting för mitt folk, även om jag förlorar mitt liv.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu