EU-kriget mot det fria internet
Den 7 juni är det val till EU-parlamentet, och på tunnelbanan i Stockholm syns just nu en stor affischkampanj för att få oss att rösta. Ska vi äta ekologiskt eller genmodifierat? Ska vi köra bilar på biobränslen eller bensin? Allt verkar kunna beslutas av det där EU-parlamentet, om man får tro reklamen.
Verkligheten är förstås ganska annorlunda. I praktiken har EU-parlamentet ganska lite att säga till om. Ett exempel på just den saken är hur EU på senare tid blivit en organisation som allt hårdare verkar för att inskränka internet.
EU-direktivet Ipred är ett exempel där medieindustrin fått igenom sin vilja att kunna jaga fildelare, med egna låtsaspoliser som nu sköter övervakning av vad vi gör på internet. Datalagringsdirektivet är ett liknande övervakningsfokuserat projekt från EU, där tele- och internetoperatörer tvingas lagra och lämna ut uppgifter om vad deras användare gör.
Nu är det alltså dags igen. Telekompaketet kallas det nya EU-projektet inom ökad internetövervakning. Bland annat ska EU inrätta en ny myndighet, som på EU-nivå med full kraft ska kunna styra och ställa över telefoni och internet inom EU. I Telekompaketet ges operatörerna ett ansvar att aktivt kontrollera vad vi användare har för oss på internet. Sajter med innehåll som bedöms som olagligt har internetoperatörerna en skyldighet att spärra. Hittills har det funnits en rättsprincip som inneburit att operatörer bara varit ansvariga för att leverera datatrafik. Innehållet har inte varit deras sak. Internet är en infrastruktur, en motorväg utan avgaser.
Nu ska det ändras. Internetoperatörerna ska ansvara för innehållet, de ska ha skyldighet att stänga vissa sidor – och rätt att stänga internettjänster de inte vill att kunderna ska använda. Skrivningarna i förslaget som kallas Telekompaketet får också andra effekter. Om operatörerna i ett land tycker att gratis telefoni via Skype stör deras inkomster för telefoni kan Skype spärras, om operatörerna tycker att musik via Spotify inte är gynnsamt för deras digitala musikbutiker kan Spotify spärras ut. Eller så kan man tvinga kunderna att betala extra för att få använd Youtube, Spotify, Skype och så vidare.
Ingen vet ännu hur det här påverkar yttrandefriheten. Kan politiskt kontroversiella webbsidor också spärras om ett lands internetoperatörer vill det? I de två ändringskrav som ett utskott i EU-parlamentet röstade för i tisdags kväll krävs att medborgarna ska ha rätt till internet-tillgång.
Men det är här man börjar tänka på de där affischerna från EU igen, de som skriver att valet till EU-parlamentet avgör om européer ska äta ekologiskt eller köra bensinbilar. EU-parlamentet är inget riktigt parlament, med den yttersta makten i EU. Bland annat den svenska regeringen med IT-minister Åsa Torstensson kämpar för att Telekompaketet ska gå igenom i originalversionen.
EU-parlamentet är lite för mycket en tandlös ”demokratisk” kuliss i underläge mot EU-byråkratin. Ändå bör vi förstås hålla tummarna för att de goda krafterna i EU-parlamentet lyckas avvärja den här attacken på internet.