Varje år köper Göteborgs stad in varor för 920 miljoner kronor. Kaffe och te till förvaltningarnas anställda, kläder till sjukvårdspersonalen, mat till förskolor och skolor är bara några exempel. Enligt Lars Parkbring, vd för Upphandlingsbolaget som ansvarar för kommunens upphandlingar, finns i dag inga särskilda direktiv för etisk hänsyn vid upphandlingen.
Partierna i fullmäktige är dock överens om att etiska principer bör vägas in vid kommunens upphandlingar. Stadskansliet har under våren utrett förutsättningarna för Göteborg att bli en Fairtrade city. Det är en utmärkelse som ges av Föreningen för Rättvisemärkt till städer som verkar för att öka andelen rättvisemärkta produkter inom förvaltningen, och för ett större utbud i stadens butiker.

I utlåtandet, som presenterades för kommunfullmäktige i juni, uttrycktes en skepsis inför de kriterier som gäller för utmärkelsen. Bland annat ansågs fokuseringen på rättvisemärkt vara för stor. Nu är man från politiskt håll lite mer tveksam inför Fairtrade city-konceptet.
- Vi är principiellt för att arbeta med de här frågorna. Däremot är det kanske så att det här konceptet Fairtrade city inte riktigt går att passa in i vår stad. Vi tycker att kriterierna i så fall skulle behöva omformuleras, så att det blir en Göteborgsvariant. Vi gillar ju att göra saker på vårt eget sätt, säger Ewelina Tokarczyk, kommunalråd (s).
Emma Enebog från föreningen Rättvisemärkt, är ansvarig för Fairtrade city-diplomeringen. Hon menar att kommunens inställning bygger på en missuppfattning.
- I det tjänsteutlåtande som politikerna bygger sin uppfattning på, finns en rad tveksamma antaganden. Anledningen att vi betonar vikten av rättvisemärkta produkter, är för att det inte finns någon annan märkning som garanterar skälig betalning till producenten.
I England, där Fairtrade city-konceptet startade, finns i dag 160 diplomerade städer. I Sverige blev Malmö första stad att få utmärkelsen. Sedan i maj sitter Rättvisemärkts symbol på stadens hemsida. Enligt Birgitta Visby, informatör på miljöförvaltningen i Malmö, förekom samma kritik även där; konceptet ansågs gynna ett enskilt varumärke.
- Men vi skriver inte ut ordet rättvisemärkt i våra avtal. Vi anger endast vilka kriterier som ska gälla för varorna, och än så länge är det bara rättvisemärkt som lever upp till dem. Men jag är helt övertygad om att det snart kommer att finnas flera sorters märkningar.

Enligt Emma Enebog har mellan fem och tio städer visat intresse för diplomeringen. I Stockholm har processen redan gått vidare till ett politiskt beslut, och en styrgrupp för det fortsatta arbetet är i färd att bildas.
I Göteborg ligger ärendet bordlagt i kommunfullmäktige, medan miljöpartiet arbetar med att försöka anpassa kriterierna till en Göteborgsk modell - något som Emma Enebog välkomnar, samtidigt som hon vill betona att det finns fem kriterier som inte går att välja bort.
- Det måste finnas en styrgrupp med representanter både från förvaltning och utifrån, till exempel affärsinnehavare. Det är möjligt att man kommer fram till att Fairtrade city inte är något som passar i Göteborg. Självklart är det möjligt att arbeta med etisk upphandling och konsumtion på andra sätt inom en kommun.
Enligt Jöran Berger, planeringsledare på kommunala Upphandlingsbolaget, utgör rättvisemärkta produkter en väldigt liten del av kommunens upphandlingsbudget. Men det finns enskilda förvaltningar i Göteborg som har valt att köpa etiskt producerade varor. På Konsument Göteborg dricker de anställda till exempel bara rättvisemärkt kaffe.
Nyligen beslutade trafikkontoret att ställa krav på att sten som används garanterat skall ha framställts under hälsosamma och säkra arbetsvillkor. Beslutet togs efter att radioprogrammet Kaliber avslöjat att sten som köpts in av Göteborgs stad hade framställts i Kina under odrägliga arbetsförhållanden.