I konsumentundersökningar om livsmedel, till exempel PRO:s årliga undersökning, är det allt som oftast priset som är den prioriterade faktorn. I vår undersökning har vi istället undersökt om de låga priserna påverkar hur långt varorna transporteras. När vi fyllde en kasse med de billigaste varorna blev priset cirka 330 kronor och maten hade sammanlagt rest omkring 5 765 mil fågelvägen, vilket innebär att maten som minst hade åkt mer än ett varv runt jorden. Att maten transporteras så långt orsakar stora koldioxidutsläpp, och hotar också det svenska kulturlandskapet med dess särskilda natur.
När vi valde de varor som hade producerats närmast Göteborg minskade resvägen med över 3 000 mil. Kassen blev samtidigt cirka 170 kronor dyrare.

Även Konsumentverket fokuserade tidigare, precis som PRO, främst på prisjämförelser i sin årliga undersökning. Eventuella prisskillnader mellan orter och olika matvarukedjor redovisades, bland annat i syfte att stimulera matvaruhandeln att sänka priserna till en mer europeisk nivå.
Anne-Marie Gustafsson, presschef på Konsumentverket, konstaterar att verket numer i viss mån har ändrat fokus i sina undersökningar.
- Ju mer vi fokuserade på priset i våra mätningar, desto mindre rätt kändes det. Det är viktigt att man har hela bilden. Det finns även andra faktorer som borde vägas in, till exempel kvalitet och etiska aspekter som arbetsvillkor och påverkan på miljön.
Gustafsson vill dock poängtera att priset ändå är en viktig fråga. För många människor är marginalerna i hushållskassan små.

I Göteborg och övriga Västsverige har lågpriskedjorna funnits längre än i övriga landet, vilket tidigare märktes i de nationella prisundersökningarna, berättar Gustafsson.
Lågpriskedjornas lockande priser har också medfört att de redan etablerade kedjorna börjat se över sina inköpsrutiner och prissättningar. Kedjornas egna lågprismärken har tagit allt mer plats i butikerna. En effekt av de lägre priserna är en ökad rationalisering och samordning av större volymer.
- Vi måste ta hänsyn till vilka producenter som klarar av att hantera större volymer, säger Anna Hedström, presschef på ICA-koncernen.
Ofta är det producenter utanför Sverige som klarar av att leva upp till dessa krav, enligt Hedström.
Vår undersökning visar också att den billigaste maten i stor utsträckning är tillverkad utanför Sverige. Det gäller till exempel mjölken av märket Euroshopper, som framställs i Tjeckien.
John Bratt är inköpsansvarig för färskvaror på Ica Maxi, där vi gjorde vår undersökning. Han säger att han gärna vill ta in fler närproducerade produkter.
- Det finns en otroligt stor efterfrågan på sådana produkter. Samtidigt är det svårt att samordna alltför många olika småleverantörer.
John Bratt kan inte säga på rak arm hur många närproducerade produkter som finns i butiken, men nämner charkuteriprodukter från Göteborg som är en efterfrågad vara.

Det finns många närproducenter som kämpar med att föra ut sina produkter på marknaden. Föreningen Närproducerat mitt i Västra Götaland är en förening där ett 50-tal producenter gått ihop för att gemensamt kunna marknadsföra bland annat honung, rapsolja, ägg och getost. Enligt Gunnel Lundmark från föreningen, försöker flera av producenterna etablera ett samarbete med större kedjor.
- Det är inte lätt att konkurrera med det låga prisläge som finns
i dag. Med fler mellanhänder blir ju också lönsamheten mindre. Sedan är det inte alltid som inköparna ser det mervärde som finns i närproducerade produkter.
- Det spar så oerhört mycket transportmetrar, och så gynnar det landsbygden, både genom sysselsättning och bevarande av kulturlandskapet. Det borde egentligen vara en självklarhet med närproducerade livsmedel. Inte minst med tanke den osäkra framtiden för dagens drivmedel. När oljan tar slut kommer det inte gå att transportera maten kors och tvärs över hela världen.