Sakfrågor avgör inte vilket block som vinner
Vem är det som sätter dagordningen för valrörelsen? De stora partierna, enligt statsvetaren Henrik Oskarsson vid Göteborgs universitet. Han menar också att sakfrågor får väljare att byta parti, men sällan att passera blockgränsen.
Varken asylpolitik eller etisk offentlig upphandling är någon stor fråga i årets val. Henrik Oskarsson suckar över frågan vem som bestämmer vad valrörelsen ska handla om. Säger att det är något som får otaliga doktorander att klia sig i huvudet. Men som statsvetare ligger hans fokus på de politiska partiernas beteende. Han menar att partierna slåss om att föra upp sina 'hemmaplansfrågor' i debatten. Det handlar om sådant som är enkelt att förstå, och lockar väljare.
- Till exempel har inget parti drivit EU-frågor i valrörelsen. Man är alldeles för splittrade internt, och vill undvika röster till partier som bättre representerar väljarna åsikter om EU, till exempel Junilistan.
Henrik Oskarsson menar att väljares beteende till största delen styrs av den ideologiska uppdelningen i vänster- och högerblock. 92 procent av väljarna håller sig till samma block val efter val. Däremot byter en tredjedel av väljarna parti inom sitt block. Då är det främst enskilda frågor som fäller avgörandet.
Henrik Oskarsson tror inte att det finns så stor chans för väljare och organisationer att påverka politiker just i valrörelsen.
- De är nog väldigt upptagna med sin egen kampanj, att föra ut sitt budskap. Däremot kan det ju vara en bra strategi att ta tillfället i akt att leta upp de politiker som lyssnar på ens ståndpunkter. Så att man sedan kan göra en bedömning av vilka det är värt att satsa krut på. Jag tror att fler och fler börjar inse, att ska man komma någon vart måste man ha kontakter och allierade. Politik handlar mer och mer om nätverksbyggande.

