Opinionsbildare gör valstugor
När politikerna går ut på gatorna, förvandlas folk till väljare och blir mer mottagliga för politisk information. Det menar Carl Lundevi från Nätverket Asyl. Liksom Elin Ruist från kampanjen Mina Skattepengar använder han den tillfälliga politiska arenan för att skapa opinion.
På andra sidan gatan från partiernas valstugor står Carl Lundevi utanför en stor låda. Lådan tillhör Nätverket Asyl och är deras variant av en valstuga. En human asylpolitik är vad nätverket, som är en fortsättning på kampanjen Flyktingamnesti 2005, vill väcka opinion för. Carl Lundevi tycker att gatan är en bra politisk arena.
- Det är ett bra sätt att få kontakt med folk som inte skulle gå så långt som att komma på våra möten.
Nätverket Asyl riktar sig både till politiker och väljare. Det är ett lyckat grepp att hålla till så nära partiernas valstugor, tycker Carl Lundevi.
- Valarbetarna på andra sidan gatan kan inte undgå att se oss. Vi hoppas att vår närvaro gör att asylfrågan kommer upp till diskussion mellan politiker och väljare.
Förutom en rad frivilligorganisationer, har även vänsterpartiet i Göteborg, grön ungdom, liberala ungdomsförbundet, socialistiska partiet och feministiskt initiativ anslutit sig till nätverket.
Att en human asylpolitik inte har blivit någon stor valfråga, beror på att asylsökande är en så svag grupp i samhället, tror Carl Lundevi.
- Det är väl ingenting partierna tror att de kan locka väljare med. De flesta som berörs har ju inte ens rätt att rösta i valet.
Många av punkterna på Nätverket Asyls plattform riktar sig till de nationella beslutsfattarna, som till exempel en kortare asylprocess och amnesti för de som gömmer sig. Men Carl Lundevi tycker att mycket skulle kunna göras även på lokal nivå.
- Till exempel skulle kommunen kunna ge direktiv till polisen, att sökande efter gömda asylsökande inte ska vara en prioriterad arbetsuppgift.
Carl Lundevi nämner Sahlgrenska som ett föredöme där lokala beslutsfattare inte väntat på direktiv från regering eller riksdag. Nyligen bestämde sjukhusstyrelsen där att även gömda asylsökande har rätt till akutvård, utan betalningsskyldighet.
När Elin Ruist står i stugan bredvid Stora teatern har hon på sig en tröja med texten Mina skattepengar. Något som skapat en del missförstånd.
- Många kommer hit och vill prata om skatten, att den är för hög eller låg. Men det är ju inte riktigt vad vår kampanj handlar om.
Kampanjen Mina skattepengar drivs av Nätverket Rena Kläder, Föreningen för Rättvisemärkt, Fair Trade Center och SKTF. Målet är att få kommun, stat och landsting att införa etiska krav i sin upphandlingspolicy. Det innebär att produkter som kaffe, kläder, sten och datorer ska uppfylla de krav som har definierats av FN-organet ILO. Kraven omfattar till exempel rätten att få skäligt betalt, att barnabete inte får förekomma, och att arbetarna ska kunna organisera sig på arbetsplatsen.
- Vi vill att Göteborg ska ta ett etiskt och socialt ansvar i sin upphandling och till exempel bli en Fairtrade city precis som Malmö. Vi står här för att informera väljare om kampanjen. Sedan kan de själva gå och pusha på politikerna.
På ett bord ligger en hög med påverkanskort. Den som instämmer med kampanjen kan ta med och lämna sådana till politiker i valstugorna, för att visa att man står bakom kampanjen.
- Som potentiell väljare kan man ju också ta reda på vilka politiker som tycker att frågan är viktig, säger hon.
Elin Ruist har själv gått runt i valstugorna. Hon har nästan utan undantag bemötts positivt.
- Det är för att det handlar om mänskliga rättigheter. Det finns ingen som kan vara emot då. Undantaget är någon som var lite bekymrad över vad som skulle hända den fria konkurrensen.
Men det är en sak är att hålla med, och en annan att vara beredd att driva frågan aktivt. Elin Ruist och hennes kampanjkamrater försöker hitta de politiker som ställer sig bakom kampanjens krav och vill driva frågan vidare.
- Då vet vi vilka det är värt att satsa energi på och som vi kan hålla kontakten med efter valet.
Det finns fler som satsar extra krut på att föra ut sitt budskap under valrörelsen. Amnesty driver just nu kampanjen En aktiv röst. Tortyr, svensk vapenexport och mäns våld mot kvinnor är tre frågor som Amnesty önskar skulle få större utrymme i valrörelsen.
Sara Arnesson är praktikant på Amnesty i Göteborg. Hon tycker att mäns våld mot kvinnor har kommit fram lite mer i debatten den senaste tiden.
Men de andra frågorna är helt enkelt inte valfrågor.
- Tyvärr är det så med utrikespolitiska frågor. De är aldrig populära i valrörelsen.
Benny Andersson jobbar på Djurens rätt i Göteborg. En förening som drivit valkampanjer varje val sedan 1988. Inför årets kampanj gjordes en väljarundersökning, där man frågade om synen på djurrättsfrågor och vilket parti man sympatiserar med. Undersökningen visade att djurrättsfrågor engagerar väljare inom alla partier.
- Det är synd att partierna har missat en fråga som uppenbarligen är viktig för många väljare, säger Benny Andersson.
- De har haft en bra chans att skapa band till sina väljare. Alla kanske inte är så fruktansvärt intresserade av fastighetsskatten, särskilt inte yngre personer.
