Nöjesjakt borde förbjudas
Nu när älgjakten inletts är det dags att åter ifrågasätta densamma. Om jaktvännerna eftersträvar naturupplevelser genom att döda djur, tipsar Haldor Paulsson om andra saker naturen kan erbjuda.
Älgjakten är igång. Denna blodiga och otidsenliga behandling av vilda djur tillhör en förfluten tid och borde därför avvecklas, liksom all annan nöjesjakt.
Det finns inget första beslut som säger att människan i dag skulle ha en självklart rätt att ta livet från djur som redan fanns på jorden, kommunicerade med varandra, skapade familjer, hittade föda och förökade sig, precis som vi människor gjorde då och gör än i dag. Skillnaden i dag är att vi människor utvecklat en kultur och ett språk så att vi kan förstå varandra, medan vi fortfarande inte förstår djuren och därmed har svårt att ge dem ett värde som vi ger andra individer.
I årets älgjakt får det skjutas ihjäl cirka 100 000 älgar. Brottet? Jo, de är många och har tuggat i sig skog.
Att en minoritet av medborgarna får fortsätta att döda älgar och andra vilda djur beror på att alltför många politiker i samtliga partier i riksdagen accepterar oerhörda grymheter mot andra arter på vår jord, och på grund av att djur inte har några rättigheter alls eller möjligheter att försvara sig när jaktbesluten tas. Det borde de ha, via ombud som är djurvänner.
Det handlar om cirka tre procent av Sveriges befolkning som jagar, även om det finns fler som är inblandade i jakt utan att delta. Resterande delen av befolkningen, det vill säga 97 procent, har inte vapenlicens och sysslar följaktligen med annat än jakt.
Jaktetik talar jaktens folk gärna om. Alltså vill man försöka påstå att jakten på något vis är god. Mot friska och fria djur kan jakten aldrig vara god, för det är levande djur som störs och dödas i skogen, de skjuts ihjäl i sitt enda hem.
Jakt är ett inferno för djuren. Den som skjutit ihjäl en älgkalv måste förstå att förlusten av kalven är en stor sorg för kon.
Jaktens folk och jaktsällskapen och andra i köttindustrin hävdar att det vore ett ekonomiskt vansinne att inte ta vara på de värdefulla styckningsdelarna i en älgkropp. Men den största delen av älgköttet, tusentals ton, hamnar inte i butikerna.
Betesskadorna i skogen då? Att skogen och virket påstås få skador för att det blir många älgar, beror på att det skapas enorma kalhyggen när gammal skog sågas ner. Ju fler kalhyggen det blir, desto mer tallskott finns det och fler älgmunnar blir det också som måste äta, för även en älg äter för att överleva och det måste vi acceptera.
Men människan kan, till skillnad från våra rovdjur, välja att äta något annat än kött och ändå överleva, till exempel grönsaker och frukt.
Vill nu jaktens folk ge sig ut i skogen och ägna sig åt friskvård går det alldeles utmärkt att plocka svamp och bär, man kan ta långa skogspromenader, fotografera, filma och övernatta i ett granrisskydd eller i en enkel koja, och här finns det verkligen möjligheter att skapa sysselsättning i glesbygden.
Det är intressant att finnas i naturen tillsammans med djur och växter.
Jaktens folk hävdar ständigt att just älgjakten är ett sätt för människor att umgås.
Det är kul att träffa kamraterna, göra upp eld, koka kaffe, det sprakar i elden.
Men, mitt i denna nutid vid jaktelden, förflyttar sig människan tillbaka till sin egen urtid, som vi borde ha lämnat bakom oss för länge sedan. Även om jakt kan ses som en flykt bort från dagens stress tar man steget in i de vilda djurens urtid, en våldsam urtid, den värsta någonsin för dem.