Köttätande handlar om mänsklighetens överlevnad
The Worldwatch Institute hävdar att människans köttätande är en drivande kraft bakom alla stora miljöförstörelser i dag. Köttätande är inte längre en privat fråga, skriver Jennie Sandahl.
Det kanske är lätt att avfärda djurrättsaktivisternas kamp för ett djurvänligt samhälle, men att äta kött är inte längre en privatsak, utan en fråga om mänsklighetens överlevnad.
The Worldwatch Institute, en oberoende forskningsorganisation, hävdar bestämt att människans aptit på animaliskt kött är en drivande kraft bakom praktiskt taget alla stora miljöförstörelser i dag. Kalhuggning av regnskog för att få bete till köttdjur, luft- och vattenföroreningar, brist på dricksvatten, och klimatförändringar. Köttindustrin är också ett hot emot den biologiska mångfalden och en källa till ohälsa i form av hjärt-och kärlsjukdomar.
De senaste 50 åren har köttkonsumtionen per person mer än fördubblats, samtidigt som jordens invånarantal har fortsatt att öka. Detta har bidragit till att efterfrågan på animaliskt kött har ökat med det femdubbla!
Att få fram animaliskt kött är en lång och energikrävande process som kräver oerhörda mängder vatten, bränsle, grödor och land och som jämfört med vegetabilisk produktion tar tio gånger mer mark i anspråk för att skapa samma näringsinnehåll.
Att framställa vårt dagliga kött kräver oerhörda mängder färskt vatten och experter säger att vi människor använder runt hälften av jordens tillgångar på färskt vatten. Den andra halvan låter vi de övriga - runt en miljon andra arter - få dela på.
Enligt ekologiprofessorn David Primentel krävs det 100 000 liter vatten för att producera ett kilo biff, i jämförelse med ett kilo potatis som kräver 500 liter vatten. Standarddieten för en person i USA kräver i snitt 15 960 liter vatten per dag (djurens dricksvatten, bevattning av grödor, behandling, tillagning och så vidare), medan en person som äter vegansk föda kräver 1 140 liter per dag. Ett enormt resursslöseri med tanke på att runt 60 miljoner människor faktiskt törstar och svälter ihjäl varje år.
Att föda upp djur på spannmål är högst ineffektivt. Vi har helt enkelt skapat en köttnorm där vi jagar proteinet så intensivt att vi glömmer att vi lika gärna kan få i oss protein genom spannmål och baljväxter.
Enligt en rapport från Naturvårdsverket behöver en vuxen person som väger 70 kilo i genomsnitt 22 kilo protein per år, men vi sätter i oss 32 kilo.
En stor del av proteinet kommer från animaliska livsmedel som bland annat leder till stora oönskade kväveutsläpp. Avfallet från våra enorma köttfabriker bildar så mycket kväve i våra vatten att stora arealer av det marina livet håller på att dö ut.
Om man räknar på framställningsenergin visar rapporten att en mer vegetarisk kost skulle hjälpa miljön avsevärt. Kött och fisk drar upp till 3,4 gånger mer energi för samma näringsvärde jämfört med bönor. Vi kan alltså redan i mataffären och vid spisen påverka miljöbelastningen genom att gå över till mera vegetarisk kost.