Claes, när du skriver att man praktiserade människooffer vid templet i Uppsala vill jag påpeka att denna historieskrivning bygger på en enda källa, nämligen vad Adam av Bremen skrivit att en bekant till honom säger sig ha sett. Detta är inget förnekande av att människor har dödats. Ett arabiskt ögonvittne berättar om ett vikingatåg i österled där en människa dödats för att följa en hövding i graven. I Uppsala lär folk- et ha samlats vart nionde år till storting. Inte omöjligt att människor där dömts till döden och hängts. Flera mossfynd runt om i Norden visar också att människor under förkristen tid avrättats på ett rituellt sätt. Men exakt varför och i vilken grad religionen varit inblandad kan vi bara spekulera om. Det kan lika väl handla om människor som ansetts vara brottslingar, förrädare eller fiender.

Vi bör också betänka att Adam av Bremen hörde till de kristna som försökte utplåna de gamla religiösa föreställningarna och alltså hade all anledning att framställa dessa i så dålig dager som möjligt. Den historia som ännu i dag lärs ut om religionen i vikingatidens Norden är dessvärre en segrarnas historia som det finns all anledning att ta med en nypa salt. Sen vill jag tillägga att jag har svårt att förstå de nutida människor som ingår i kristenheten. Särskilt om man inte gillar människo- offer.

Denna intoleranta (inga andra gudar hava...) och maktambitiösa rörelse som genom historien be-

lastat sig med så mycket mördande och förtryck: krig, inkvisition, häxprocesser et cetera. Än i dag förekommer människoslakt i stor skala där kristen tro inte spelar en obetydlig roll. Se till exempel på Irakkriget eller att Bush och påven stoppar kondominförsel till det aidsdrabbade Afrika.

Även om också bra saker görs i kristendomens namn och det finns positiva delar i det kristna bud-

skapet så vill jag inte delta i detta. Lika lite som jag skulle propagera för kommunismen även om det finns positiva inslag också i den ideologin.