Jag har länge retat mig på butikernas tydliga uppdelning i pojk- respektive flickkläder och var ett tag inne på att starta en klädaffär för barn med könsneutrala kläder - kläder som passar för både pojkar och flickor. Byxor och tröjor med rena linjer, inget rosa, inga puffärmar eller spetsar, inga tryck eller mönster som signalerade 'pojke' eller 'flicka'. Neutralt helt enkelt. Bra idé tyckte jag. Ända tills jag insåg att jag höll på att gå i fällan likt förbannat!
Att benämna något som könsneutralt innebär automatiskt att det finns sådant som inte är könsneutralt, det vill säga något som är flickigt/kvinnligt/feminint eller pojkigt/ manligt/maskulint. Så länge något benämns som neutralt måste det neutrala ha något att förhålla sig till.

I kemin pratar man om pH-värde, där 7 är neutralt. På varsin sida om det neutrala värdet finns ytterligheterna surt och basiskt. Jag anser att det förhåller sig på samma sätt med könsneutrala kläder, leksaker och så vidare. Så länge vi fortsätter benämna något som könsneutralt, så fortsätter vi hålla liv i myten att det finns sådant som bara passar för det ena eller andra könet.
I min idealvärld har även pojkar klänning och kjol. Många skulle nog tycka att jag går över gränsen, men faktum är att pojkar och män på många ställen i världen redan bär dessa plagg. Fast då kallas de för något annat, som kaftan eller kilt och ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta varför en man bär plagget. I Sverige är det dock något märkligt med en man i kjol eller klänning. Förmodligen är han transvestit och en liten pojke i klänning på dagis väcker tankar om framtida homosexualitet.

Det vi har glömt är hur fullkomligt omöjligt det var för en kvinna före 1900-talet att klä sig i byxor. En kvinna i byxor då var en lika märklig uppenbarelse som en man i klänning i dag. Jag menar att allt har med kultur, mode och tillvänjning att göra.
Om ett antal män i dag skulle börja klä sig i klänning, så skulle vi snabbare än vi tror vänja oss vid det. Det som är kontroversiellt i dag har vi vant oss vid imorgon. Vi är så vana vid att se Thomas di Leva i kaftan att det hade känts konstigt att se honom i byxor.
När modeskaparna hittar på än den ena, än den andra otroliga kreationen, som vi aldrig trodde att vi skulle ta på oss ens om vi fick betalt, så vet de att det bara är en tidsfråga innan dessa kreationer finns på allas kroppar.
Istället för att lägga pannan i djupa veck och sucka över butikernas alltför tydliga uppdelning mellan pojk- och flickkläder så tänk på att det är du som är kund. Du har makten! Att butiken bestämt att vissa kläder passar för flickor och vissa för pojkar betyder inte att du behöver tycka likadant. Du har full frihet att själv välja.

Kanske resignerar du och går istället till butiken där de bara har könsneutrala kläder. Vad du än väljer där kan det ju inte bli fel. Men jag vill uppmana dig att vara modig! Ge dig in i djungeln av könsstereotypa kläder och botanisera vilt. Kom ut vid kassan på andra sidan med en näve svart/batman/spindlar och en näve rosa/blommor/puffärmar.
Köp båda nävar och klä ditt barn i detta oavsett kön. Ju tidigare desto bättre!
Istället för att ge ditt barn de snäva ramar som omger könsneutraliteten har du vidgat dess vyer genom att visa att kläder är kläder, utan prefix som pojk- eller flick-.