I en debattartikel, DN Debatt 1 juni, skrev ett antal politiker modellen äldre, däribland Alf Svensson (kd) och Thorbjörn Fälldin (c) att man motsätter sig en könsneutral äktenskapslagstiftning. Man vill alltså behålla nuvarande äktenskaps- och partnerskapslagstiftning - med hänvisning till den fortplantningsaspekt man menar finns i det olikkönade äktenskapet som samlevnadsform. Detta baserat på en fransk undersökning.
Det är ett oerhört traditionellt och naivt sätt att se på förhållanden i allmänhet och olikkönade äktenskap i synnerhet, för att inte tala om familjebildningen. Detta eftersom det finns folk som väljer att inte skaffa barn, såväl som att det finns folk som inte kan skaffa barn, och - hör och häpna! - trots att de lever i ett olikkönat äktenskap. Argumentationen omyndigförklarar dessutom alla ensamstående föräldrar i Sverige.

I kommentarer i diverse bloggar har debattörerna från DN Debatt pratat om den homosexuella rörelsen. Man pratar endast homosexuella - återigen ett ganska traditionellt resonemang, i och med att det finns bisexuella som lever i samkönade relationer, för att inte tala om de som över huvud taget inte definierar sin sexualitet.
Enligt debattörerna har den homosexuella rörelsen kämpat för sina rättigheter så effektivt att man nu kommit till en punkt där den politiska korrektheten påverkats så till den milda grad att man vill ta bort partnerskapet och införa en könsneutral äktenskapslagstiftning.
Det är alltså av politisk korrekthet man vill göra denna förändring av lagstiftningen.

Vi har under de senaste decennierna gjort stora landvinningar för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Vi har förbättrat förutsättningarna för att människor, oavsett sexuell läggning, ska kunna leva och verka precis som de önskar. Men fortfarande ökar hatbrotten, och fortfarande förekommer hets mot personer som avviker från heteronormen.
Att i detta läge ställa sig på fel barrikad - mot en jämställd lagstiftning och mot respekt och lika rättigheter, innebär i förlängningen att man verkar för en legitimering av sådant våld.
Det debattörerna inte inser är att det inte går att säga en sak och göra en annan. Den linje de som i nuläget arbetar mot en könsneutral äktenskapslagstiftning har är att betona alla människors lika värde, men att samtidigt förbehålla sig rätten att förneka vissa grupper vissa rättigheter. 'Alla är lika mycket värda - men äktenskapet rör ni inte!'. Det går givetvis inte ihop sig.
Anser man att alla har samma värde är allt annat helt och hållet sekundärt. Skit i traditioner, skit i religion, skit i politiska uppfattningar.
Alla har samma värde, och därför ska det inte göras skillnad på folk och folk. Därför ska inte vissa grupper förnekas vissa rättigheter. Därför ska vi ha en köns- neutral äktenskapslagstiftning. Att förminska frågan om den könsneutrala äktenskapslagstiftningen, som i grund och botten handlar om människovärde och lika rättigheter, till att vara något om politisk korrekthet visar bara att man inte fattar någonting.