Fram till den 28 januari sändes reklamkampanjen som avsedde rekrytera soldater till Nordic Battlegroup, med Försvarsmakten som exklusiv avsändare. Värnpliktsrådet förde skarp kritik mot kampanjen och den allmänna informationen om Nordic Battlegroup. Riskerna belystes aldrig tillräckligt och reklamkampanjen ansågs vara bristfällig i sin objektivitet, med sin exklusiva avsändare. Värnpliktsrådet fick också medhåll från bland andra: Officersförbundet, Svenska FN-förbundet och Fredsbaskrarna i sin kritik. Reklaminslagen är nu över och det är dags att ta lärdom av misstagen som begåtts.

Vem eller vilka som bär ansvaret för reklamkampanjens objektivitet kan tvistas länge om; åligger det försvarsmakten eller politiker att fördela resurser för att innefatta nödvändiga infallsvinklar avseende risk- och målbild? Det finns inget entydigt svar i den frågan, enligt Värnpliktsrådet.
Vi vill dock poängtera vikten av att den instans som äger frågan, i detta fall Försvarsmakten, bör betänka syftet med en reklamkampanj och sätta det i förhållande till myndighetsansvar: Varje soldats liv hänger på en skör tråd av välgrundad information. 'Självklart kan man bli skadad eller till och med dö', är ett budskap som informationsdirektör Staffan Dopping själv uttryckte i en radiointervju för Sveriges Radio Ekot, 31 januari.
Fann uttrycket ingen plats i den information som Försvarsmakten själva producerade?
Den organisation som har i uppgift att rekrytera soldeter till NBG har också i uppgift att själva ta ansvaret till ärlig information när det är dags för informationssamtal. Ett skrämmande exempel på de grava brister som existerar inom Försvarsmaktens egna led återspeglas i Ewa Stenbergs artikel i DN om EU:s insatsstyrka söndag 28 januari, där Soldat Elias Ekenberg vid förbandet K3 säger: 'Vi har fått veta att det inte kommer att bli några förluster'.

Här går det inte att ta miste på vem som bär ansvaret för informationsbristen. Befälet och i yttersta fall förbandschefen har ansvaret att informera om riskerna med insatsstyrkan. Försvarsminister Mikael Odenberg poängterar i samma artikel: '/.../alla måste inse att insatsen kan komma att kräva människoliv - både svenska och utländska/.../'. När Försvarsmakten tar ett kliv ifrån ministerns uttalande för att nå rekryteringsmålen är det inte långt ifrån att fråga Försvarsmakten om de lurar in värnpliktiga till insatsstyrkan. Värnpliktsrådet hade med fördel sett en rättvis och objektiv information innan rekryteringsförfarandet.
Elias Ekenberg fortsätter:
'Risken är inte så stor. Svenska
militära styrkor har hittills satts in på relativt lugna ställen, jag tror inte att vi kommer att sättas in i Bagdad'
Att jämställa Nordic Battlegroup med insatser där Sverige varit delaktig i tidigare skall göras med största försiktighet om än över huvudtaget.
NBG är ej under FN-kontroll och heller inte någon mission av den art Sverige är van vid.
Nordic Battlegroup är tänkt att vara 'först på plats', i händelse av att styrkan sätts in. Svenska trupper har i tidigare insatser anlänt till en redan befintlig militär infrastruktur och camper. Förhållandena nu innebär att det är styrkan som skall bereda och möjliggöra upprättandet av denna struktur i ett - i yttersta fall - direkt krig, där Nordic Battlegroup blir en aktiv krigspart.
Myndigheten Försvarsmakten har ett brett underlag för Nordic Battlegroup. Omkring 20000 sökande har kampanjen genererat och därigenom uppnått sitt mål.

Värnpliktsrådet frågar Försvarsmakten: Har ni för avsikt att fortsätta den slutliga rekryteringen med knapphändig riskinformation?
Värnpliktsrådet frågar Sveriges värnpliktiga och framtida kontraktsanställda till NBG: Vet ni vad ni ger er in på?
Värnpliktsrådet frågar Sveriges samhälle: Är vi beredda på att skicka iväg svenska soldater utan tillräcklig information om riskerna de utsätter sig själva för?
Värnpliktsrådet svarar: Enbart genom objektiv och ärlig information står vi med gemensamt ansvar inför: 'i värsta fall'.