Hög kriminalitet bland unga och eskalerande kostnader för barn- och ungdomsvården. Så såg situationen i Bergsjön ut för några år sedan. Men genom en rad nya satsningar har socialtjänsten nu lyckats vända den negativa utvecklingen.
- Antalet anmälningar när det gäller ungdomsbrottslighet som kommer in till oss från polisen har minskat kraftigt det senaste året, säger Tahir Demirtas, socialsekreterare i ungdomsgruppen i Bergsjön.
Från att tidigare ha skickat många problemtyngda barn och ungdomar till institutionsvård, satsar man i Bergsjön nu på alternativa behandlingsformer. Tanken är att barnen och ungdomarna i första hand ska kunna bo kvar hemma. I andra hand placeras de i familjehem, det som tidigare kallas fosterfamiljer.
Med stöd av pågående forskning inom barn- och ungdomsvården har man börjat använda sig nya former av familjeterapi. En av dem är det så kallade MST-programmet, som riktar sig till ungdomar mellan 12-17 år med svåra sociala problem i form av till exempel kriminalitet och missbruk. MST står för Multisystematic Therapy och går ut på att engagera familj, vänner och andra i den unga personens närhet. Behandlingen pågår under 3-5 månader och under den tiden har familjen tillgång till ett terapiteam dygnet runt.
- Just nu är ett trettiotal familjer i nordöstra Göteborg engagerade i MST-program och hittills har behandlingen gett bra resultat. Men MST är ett en ny form av vård och den första omfattande vetenskapliga uppföljningen kommer först om ett halvår, säger Elisabeth Söderberg, verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen i Bergsjön.
De nya arbetsformerna har inte bara förbättrat vårdkvalitén, utan också halverat kostnaderna för barn- och ungdomsvården. En plats inom slutenvården kostar 3000 kronor per dygn och nu skickas bara hälften så många till institutionsvård, jämfört med tidigare år.
- Förut gick våra höga kostnader ut över skolan och andra verksamheter, så givetvis är de här besparingarna positiva. Men vi är mest glada över att de här barnen och ungdomarna nu kan få bättre hjälp, säger Elisabeth Söderberg.
Hon menar att de senaste årens forskning pekar på flera negativa aspekter med institutionsvård.
- När ungdomar med olika typer av problem placeras tillsammans finns det risk att en smittoeffekt uppstår, där de tar upp negativa beteenden från varandra. Visst kan man tycka att det borde vara en självklarhet, men tidigare har vi inte haft den kunskapen och de verktyg och alternativ till institutionsvård som vi har i dag, säger hon.
En nyhet inom barn- och ungdomsvården i Bergsjön, är också att man infört minst fyra obligatoriska samtal med ungdomar som har begått brott för första gången. Det är ett initiativ som välkomnas av polisen i Göteborg.
- Ska vi komma tillrätta med brottsligheten är det ungdomarna vi måste börja arbeta med, säger Thomas Petterson, kommissarie och analytiker vid Göteborgspolisen.
Polisen för inte för någon statistik för enskilda stadsdelar när det gäller ungdomsbrott, men Thomas Petterson menar att man märkt en nedgående trend av brott i Bergsjön.
- Antalet anmälda våldsbrott i området var förra året det lägsta sedan 1999. Socialtjänstens arbete är en av flera faktorer när det att förebygga brottslighet, men ska vi se några långsiktiga resultat med de nya arbetssätten måste det nog gå uppåt tio år först, säger han.
Förnyelsearbetet inom barn- och ungdomsvården i Bergsjön har nu uppmärksammats nationellt. Förra veckan nominerades verksamheten till Götapriset, som varje år belönar bästa förnyelseprojekt inom offentlig sektor.