• Överläkare Ursula Flatter är en av förgrundsgestalterna på den omdebatterade Vidarkliniken i Järna.
  • Som komplement till konventionella läkemedel erbjuds Vidarklinikens patienter antroposofiska läkemedel beredda ur natursubstanser.
Fria Tidningen

Olika syn på alternativ medicin inom landstingen

I flera landsting har man valt att inte förnya sina vårdavtal med antroposofiska Vidarkliniken. I andra landsting, till exempel Skåne, gör man en helt annan bedömning och har fortsatt förtroende för den omdebatterade kliniken.

Den vård som erbjuds på Vidarkliniken har länge varit omdebatterad. Skolmedicin kombineras där med antroposofiska metoder, exempelvis olika typer av terapier: från samtalsterapi och massage till eurytmi (rörelseövningar till tal och musik) och metallfärgljusterapi (där patienten betraktar ljus som faller genom färgat glas). Men det som framförallt har fångat kritikers uppmärksamhet är användningen av antroposofiska läkemedel, som enligt kliniken fungerar som komplement till gängse läkemedel.

Sedan 1993 har det funnits ett undantag för homeopatiska preparat i Sverige, vilket inneburit att de kunnat skrivas ut som läkemedel utan att ha godkänts av Läkemedelsverket. Till följd av ett EU-krav beslutade regeringen förra året att homeopatiska preparat – som de som ordineras på Vidarkliniken – också måste godkännas av den ansvariga myndigheten. Sedan dess har mottagningen fem år på sig att få dem godkända.

Fram till årsskiftet hade antroposofiska Vidarkliniken vårdavtal med sex olika landsting i Sverige. Sedan dess har avtalen löpt ut med tre landsting som har valt att inte förnya dem. Ett av dem är Stockholms läns landsting vars huvudavtal med Vidarkliniken i Järna löpte ut i mars.

Vidarklinikens ordförande, Anders Kumlander, tycker att Stockholms läns landstings beslut att inte förlänga avtalet gått till på odemokratiskt vis.

– Det borde tas upp för politisk behandling. Politikerna verkar ha ändrat inriktningen som de gick till val på, valfrihet, utan att medborgare har haft möjlighet att ta ställning, säger han.

Det avtal som inte förlängdes gällde rehabilitering i samband med smärta, utmattning och stress. Anders Kumlander menar å sin sida att arbetet som Vidarkliniken gjort på området överträffar det landstinget själv gör.

– Jag tycker det är tråkigt, framförallt för de patienter som önskar komma hit. Landstinget har haft avtalet med oss under lång tid.

Men alla landsting gör inte samma bedömning. Sörmland, Jönköping och Skåne har fortfarande vårdavtal med Vidarkliniken. I Region Skåne gjordes en revision som visade att Vidarkliniken levde upp till sitt avtal och följde alla riktlinjer, enligt lagstiftningen. Därför finns ingen anledning att säga upp nuvarande avtal, konstaterar regionrådet Anders Åkesson (MP).

– Grunden för mig som politiker är att vården är patientsäker, säger han.

Mats Reimer är barnläkare i Mölnlycke och bloggar för Dagens Medicin, ofta om alternativ medicin. Han är kritisk till antroposofi och säger att religiösa vårdinrättningar – vilket han menar att Vidarkliniken i grunden är – inte borde få förekomma. Skillnaderna i hur landstingen i Stockholm, Göteborg och Skåne förhåller sig till Vidarkliniken är baserade på politiska åsikter, tror han.

– I Skåne beställde de en utredning efter det beslut de redan tagit. Den visade att de fått det de betalat för. De ville ha antroposofisk vård och fick det.

I Stockholm har landstingsledningen tvärtom varit tydlig med att den inte vill ha något annat än skolmedicin, menar Mats Reimer. Men när Fria Tidningen ringer upp pressavdelningen hos sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) hänvisas till att beslutet om att inte förlänga avtalet togs av tjänstemän – inte politiker.

Men enligt Mats Reimer är kärnan i problemet just att antroposofi bygger på det han kallar för ”religiösa dogmer”. Han menar att den antroposofiska medicinen bygger på grundaren Rudolf Steiners uppenbarelser från andevärlden, blandat med till exempel Goethes filosofi. Men det är naturvetenskaplig forskning och evidens som borde ligga till grund för vård och läkemedelsanvändning, tycker han.

– Mycket av det vi gör inom skolmedicinen är inte heller rationellt. Det är mycket vi vet att vi borde sluta med, men det går långsamt att ändra. En del av det som kommit in från alternativ medicin borde aldrig ha fått göra det, till exempel akupunktur. Man måste få ordning på det, och det gör man med mer naturvetenskap.

Mats Reimer tycker visserligen att placeboeffekten, som tros ligga bakom mångas upplevelse av att bli hjälpta av alternativ medicin, är något som man även inom skolmedicinen borde lära sig använda till större effekt.

– Men man kan inte skriva ut något som läkemedel när man vet att det bara är placebo. Det är att luras, säger han.

Anders Kumlander tycker att fokus i diskussionerna om Vidarkliniken borde ligga på om den får bra resultat och om patienterna får bra vård, inte om filosofiska inställningar. Han uppfattar debatten som polariserad och säger att den delvis präglas av det han menar är en fundamentalistisk och sekteristisk vetenskaplig hållning.

– Jag föreslår att man förhåller sig sakligt och tittar på det som är själva sjukvårdsverksamheten. Det finns vetenskapligt underlag om vården som ges. Att folk har olika filosofiska utgångspunkter är viktigt, men det har inte med Vidarklinikens verksamhet primärt att göra.

Fakta: 

Vidarklinikens vårdavtal:

Privata vårdgivare måste ha ett vårdavtal med landstinget för att kunna få ersättning för de patienter som de behandlar. I avtalet regleras ersättningen men också åtagandet och samverkan med landstinget. Vårdgivare utan vårdavtal är inte skattefinansierade och kan då själva bestämma sina patientavgifter.

Vid årsskiftet löpte Vidarklinikens vårdavtal med landstingen i Östergötland och Västra Götaland ut. I mars löpte det största av tre vårdavtal med Stockholms läns landsting medan två avtal (ett som rör rehabilitering inom onkologi och ett som rör en vårdcentral) fortfarande gäller. Vidarkliniken har även vårdavtal med landstingen i Sörmland, Jönköping och Skåne.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu