• Barn på genusneutrala förskolor gör färre stereotypa antaganden om vilka som leker med olika typer av leksaker och har på sig vissa sorters klädesplagg, enligt studien.
  • – Vi kan inte säga exakt vad de gör som orsakar skillnaderna. Antagligen är det helheten, säger forskningsledare Ben Kenward .
Fria Tidningen

Mindre stereotypa attityder på könsneutrala förskolor

Barn som går på en förskola med normmedveten pedagogik visar mindre stereotypa attityder än andra barn, visar en ny studie. Men enligt forskningsledaren Ben Kenward är det svårt att säga exakt vad som orsakar skillnaden.

Barn tenderar att vilja leka med andra barn som de uppfattar ha samma kön som de själva. Det menar Ben Kenward, lektor i psykologi vid brittiska Oxford Brookes University och gästforskare vid Barn- och babylabbet vid Uppsala unviersitet.

Men bland barnen på en förskola med normmedveten pedagogik är den tendensen betydligt mindre, visar en studie han gjort tillsammans med forskare från Sverige och USA. Dessutom gör barnen färre stereotypa antaganden om vilka som leker med olika typer av leksaker och har på sig vissa sorters klädesplagg.

Forskarna har intervjuat 30 barn från en förskola de kallar för ”genusneutral” och 50 barn från tre kontrollförskolor i samma område i Stockholm. Utmärkande för den typen av förskolor är att pedagogerna inte bekräftar könsnormer och undviker språk som gör uppdelningar enligt kön, menar Ben Kenward.

– Förskolan använder begreppet ”normmedveten pedagogik”, men vi har använt oss av ordet ”genusneutral”, som sådana här förskolor har kallats när de uppmärksammats i internationell press, berättar han.

Barnen som intervjuades i studien har alla liknande familjebakgrund (alla föräldrapar var olikkönade, hade liknande utbildningsnivå, var i samma ålderspann, och så vidare). Genom att sortera bort svaren från de barn som går på den genusneutrala förskolan just på grund av dess inriktning, har forskarna dessutom försökt utesluta möjligheten att det är familjen som bidrar till de mindre stereotypa attityderna.

– Men vi kan inte säga exakt vad förskolan gör som orsakar skillnaderna vi ser. Antagligen är det helheten, säger Ben Kenward.

I ett avseende skiljer sig dock inte barnen på förskolan med normmedveten pedagogik från andra barn.

– Även de här barnen lägger märke till andras kön och kategoriserar dem enligt det. De gör det inte i mindre utsträckning än andra barn, vilket är intressant, säger Ben Kenward.

Sara Idermark är förskolechef på Landala förskola i Göteborg, som sedan flera år tillbaka tillämpar genuspedagogik.

– Det är jättespännande att det kommit någon typ av resultat över huvud taget. Det är svårt att följa upp när barnen börjar skolan. Men min erfarenhet är att det tar stopp där, även om man gjort ett jättearbete i förskolan, berättar hon.

Sara Idermark poängterar att arbetet är mer omfattande än att använda pronomet hen, även om det självklart också används ibland. Personalen tilltalar barnen med deras namn och behandlar dem som individer, inte pojkar eller flickor, säger hon. De pratar också om olika familjekonstellationer och att all kärlek är viktig och lika mycket värd. Snart är det pridevecka i Göteborg, vilket innebär att det är regnbågstema på förskolan.

– Vi har pratat om det i dag. Jag har tagit upp heteronormen, även om jag inte uttrycker det så med barnen, berättar Sara Idermark.

Hon säger att det också är viktigt för barnen med en trygg anknytning. Om de känner sig trygga hos vuxna kan de uttrycka alla olika sorters känslor, berättar hon.

Det är viktigt att alla förskolor har ett genustänk och utbildas i det, tycker Sara Idermark.

– Människosynen är viktig, att försöka låta bli att dela in i ”vi” och ”dem”. Att undvika kränkningar och diskriminering på grund av hur någon ser ut, uttrycker sig eller vem de älskar. Vi ska ju skapa bra människor. Det är här det börjar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu