Hög tid att ta bort PKK:s terrorstämpel
Med den kurdiska historien under 1900-talet är det inte anmärkningsvärt att PKK gör motstånd mot det turkiska förtrycket. Terrorstämpeln på PKK borde hävas, skriver Yekbun Alp, svensk-kurdisk debattör och aktivist för kurders rättigheter i Turkiet.
Ponera att Sverige sedan första världskriget är ockuperat av Ryssland. Men vi spolar fram tiden en aning och hoppar över de delarna där svenskar lovades tillbaka sitt land i det historiska och viktiga Sèvres-avtalet av västmakterna augusti 1920 i Paris, för att bara tre år senare i en radikal kursändring fråntas rättigheterna i Lausannefördraget. Flera uppror skulle ta sin form och samtliga skulle de slås ned med en fruktansvärd brutalitet där hundratusentals mördas under alla möjliga former.
Ryssland styr Sverige med ett järngrepp och på flera decennier sker det knappt någon revolution mot ockupanten. Under denna tid ägnar sig Ryssland åt att assimiliera svenskar, tvångplacera hundratusentals i ryska städer och ändra på allt som kan förknippas med Sverige. Förutom att byta samtliga namn på byar, städer, till och med gator och torg bakar man in den svenska kulturen i den ryska. Man tar steget längre och ändrar både för- och efternamn på miljoner svenskar till ryska, i skolan tvingas man samlas på skolgården varje måndag och säga: ”Lycklig är den som kallar sig ryss”.
1978 bildar några universitetsstudenter SAP – Svenska arbetarpartiet, och i sex år försöker man att föra en dialog med den ryska staten. Som svar blir de trakasserade, en del mördas och SAP får inget som helst gehör för sina önskemål. 1984 bestämmer de sig för att starta en revolution i landet, den väpnade kampen tar vid. Uppgiften är inte lätt, SAP är medvetna om att det i princip är omöjligt att vinna mot ett av världens mäktigaste militära länder. Förutom det finns flertalet andra hinder som ryska staten byggt upp i form av uppemot 80 000 byväktare, samtliga är de svenskar som får betalt av staten för att hjälpa dem med att krossa all form av uppror, däribland SAP.
Åren går och SAP växer till sig, både i antal frihetskämpar men också bland sympatisörer. Ryska staten är inte sena att skapa flera militära specialstyrkor. Dessutom börjar de använda sig av avancerad statsterrorism i form av falska flagg-operationer; välplanerade konspirativa terrordåd utförda med en (dold) agenda – tusentals barn, kvinnor och hela familjer mördas och skulden läggs på SAP. Desinformation är ett annat verktyg; att avsiktligen förvränga, åsidosätta eller rent av att uppdikta information i syfte att vilseleda både den interna befolkningen som externa.
I och med det förenklas arbetet för Rysslands lobbyister, inte långt efter det listar flera länder SAP som en terrororganisation.
Nu är det 37 år sedan Kurdistans arbetarparti – PKK bildades. Från att endast bedriva en frihetskamp för samtliga folkslag i regionen har organisationen kommit att bli en styrka som i dag agerar som en mur mellan Europa och Daesh (Islamiska staten). Tack vare dess heroiska insatser på markplan i kriget mot vår tids mest brutala sekt sedan nazismen under andra världskriget, har de lyckats stoppa Daesh expansion med lätta och föråldrade vapen. Till och med sett till att deras härskarområden krympt markant, trots att Daesh backats upp på flera nivåer av ett Natoland som Turkiet.
Till skillnad från många länder i Mellanöstern har PKK frigjort kvinnan, inkluderat alla folkgrupper och religioner i samhället och visat en bättre väg för regionen. Där turkiska staten har massakrerat armenier, syrianer och kurder har PKK förstått att fredlig dialog och ett inkluderande av alla folkslag inom den politiska sfären är ett måste för ett fungerande samhälle.
Det är också bland annat därför som terrorstämpeln från EU mot PKK bör upphöra. Genom att lyfta bort stämplen ger vi också dessa frihetskämpar en större chans att bredda sin kamp för fred i regionen.
Jag citerar PKK:s grundare Abdullah Öcalan: ”Denna kamp som inleddes av ett individuellt uppror syftade till att skapa en medvetenhet, en förståelse, en anda emot varje form av framtvingande, mot den förtvivlan, okunnighet och slaveri som vi har fötts in i. I dag ser jag att detta rop har nått en punkt. Vår kamp har aldrig varit mot någon ras, religion, trosbekännelse eller grupp och kan aldrig vara det heller. Vår kamp har varit mot förtyck, okunnighet, orättvisa, trångsynthet mot all form av restriktion och nedbrytande.”
Yekbun Alp är svensk-kurdisk debattör och aktivist för kurders rättigheter i Turkiet