När vi började vår utbildning på juristprogrammet i Lund var det med ens uppenbart att det fanns brister i undervisningen. Vi saknade fler perspektiv på rätten och fler tillfällen där vi uppmuntrades att tänka kritiskt. Vi fick också erfara en rad större och mindre scenarion som mer konkret triggade oss till handling, varav några exempel följer nedan.

Under första terminen hade vi en föreläsning där läraren exemplifierade med en karaktär som var alla stereotyper om vänsterorienterade rättvisekämpar. Dessutom så ”ville hon kallas för hen”. En av studenterna ställde förstås den självklara frågan: varför säga ”hon” när personen valt ett annat pronomen? Skratt utbröt i lokalen. Vissa av oss log dock inte, vissa av oss satt med en klump i magen medan transpersoner och ickebinära blev dagens skämt.

Vid ett annat tillfälle fick vi sitta, mållösa, medan läraren pratade om ”svenska” familjer som om detta betydde kärnfamiljer till skillnad från konstellationer där även andra släktingar utgör nära familj. Vid ännu ett tillfälle hade vi seminarium på en uppgift om en hotfull, gastande man som tvingade en nervös, pressad kvinna att skriva på ett kontrakt. Istället för att använda detta tillfälle till att resonera omkring hur avtalssituationer kanske faktiskt inte är jämställda i verkligheten så valde läraren att kritisera karaktären som löjligt kuvad, i behov av att skaffa sig lite ryggrad.

Det är alltså bland annat på grund av dessa vardagliga incidenter som vi beslutade oss för att sluta sörja och istället organisera oss: vi skapade Feministiska juriststudenter Lund (FEMJUR Lund). Vi behöver ett öppet och konstruktivt samtal om ämnen som transfobi, rasism och sexism så att såväl lärare som studenter får verktyg för att hantera den komplexa värld vi lever i. Ingen ska behöva känna sig exkluderad i våra klassrum och det är upp till oss alla att utmana och dekonstruera de normer som gör att oacceptabla händelser som de ovan beskrivna kan äga rum.

I dag, bara några veckor efter det uppstartsmötet, har vi över femtio nya medlemmar. Tillsammans sluter vi upp för att främja normkritik och ett intersektionellt genusperspektiv på juristprogrammet.

Det är givetvis inte endast mellan fakultetens väggar som normkritik är viktigt. Det behövs på alla områden i samhället, för att stärka demokratin. När vi, blivande jurister, väl slussas ut på arbetsmarknaden kommer vår uppgift vara att med hjälp av rättskällor tolka, värdera och bedöma situationer. Befintlig eller obefintlig kunskap om maktfördelning och sociala konstruktioner kan komma att spela en avgörande roll för enskilda livsöden. Dessutom förmedlar en dom ett budskap till allmänheten. Att få döms för till exempel sexual- och hatbrott bidrar till en ond spiral i den misstroskultur där brottsoffer drar sig för att ens göra en anmälan. För att stärka förtroendet från folket måste rättsväsendet först göra sig förtjänt av det - FEMJUR Lund vill bidra till en sådan framtid.

Våra systerföreningar i Uppsala och Göteborg har under sitt första år som verksamma bjudit in flera externa föreläsare på ämnen som belyser juridik från olika perspektiv, något vi också planerar att göra. Vi söker också samarbete med fakulteten och hoppas så småningom kunna influera vårt eget studiematerial, men också tillgodogöra oss kunskap på egen hand vid sidan av studierna. Vi ser alltså FEMJUR delvis som en påtryckande kraft mot vår utbildning, och delvis som en kompletterande plattform för diskussion och fördjupning i feminism.

Juridiken kan många gånger komma att bestämma människors hela framtid: det är vårt ansvar som jurister eller blivande jurister att förvalta vårt uppdrag med största tänkbara respekt, ödmjukhet och förståelse för människors olikheter. Låt oss se till att morgondagens jurister har vad som krävs.

Ickebinär kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Läs mer på transformering.se.