Hur länge till ska pengar få styra oss?
Pengar styr vår värld och våra liv, men det finns alternativ och det går att se en annan framtid, skriver Olga Kraitz, konstnär, och Adam Turic, filmskapare.
I dagens värld hör du sällan någon prata om framstegen för ett land eller samhälle baserat på människornas fysiska välmående, lyckotillstånd, tillit eller dess sociala stabilitet.
Snarare presenteras mätningar för oss genom ekonomiska abstraktioner. Vi har bruttonationalprodukt, konsumentprisindex, värdet av aktiemarknaden, inflationsmål och så vidare.
Men säger detta oss något av faktiskt värde gällande kvaliteten av folks liv?
Nej, alla dessa mätningar har att göra med pengasekvensen självt och ingenting mer.
De marknadsekonomiska principerna styr inte bara all världens handel utan i allt större utsträckning även oss människor. Allt vi gör och allt vi tänker på kretsar kring pengar och ekonomi. Det är för pengar vi lever. Det är för pengar vi dör.
Pengar styr dina valmöjligheter och därmed din frihet. Mer pengar, mer frihet. Mindre pengar, mindre frihet. Detta är ett problem i en värld där kapitalet koncentreras till allt färre händer och makten på så sätt sakta konsolideras.
Ekorrhjulet bara fortsätter och i det växer ojämlikheten, fattigdomen och utarmningen av jordens resurser. Allt i jakten på profit och en evig tillväxt.
Nyligen anordnade vi en konstutställning på galleri Frank i Malmö med namnet Freedom from money. Utställningens tema kretsade kring just pengar och det ekonomiska system som vi för tillfället lever under. Genom att bjuda in ett femtontal konstnärer har vi velat skapa en bredd bland uttryckssätten och låta gestalta de tankar och känslor som finns hos varje medverkande konstnär.
Det var inte en åsikt vi uttryckte i vår gemensamma utställning utan snarare en gemensam frustration över det tillstånd som råder i dag och hur detta är kopplat till vårt ekonomiska system.
Ett av konstverken som ställdes ut var Johanna Rehns verk Artmoney som är ett konceptuellt verk om pengar.
Artmoney är en valuta som bygger på estetiska och mänskliga värden, oavsett vilken social status du än fötts in i kan du skapa ”pengar” i form av små konstverk. Varje verk får då ett värde motsvarande 250 SEK. Konceptet har sitt ursprung i Danmark.
Konstnärerna Simon Sjöholm och Karin Kytökangas installation Hem ljuva hem bjöd in besökaren till vad som i första anblicken framstod som en mysigt, ombonat vardagsrum. Vid närmare anblick framgår dock hur det ekonomiska tänket totalt genomsyrar våra liv. På väggen hänger en tavla med inramade kvitton. På soffbordet ligger en tidning full med bisarra jobbannonser, vulgär reklam och med den ständiga uppmaningen om att vi ska fortsätta konsumera.
På fåtöljen hänger ett broderi med texten ”ingen blir rik på att hvila.”
Andrés Díaz García ställde genom sitt performanceverk Mise-en-scène en enkel fråga; ”vad kan man få utan pengar?” Besökarna ombads att skriva neR sina svar och lägga dessa i små svarta lådor som konstnären samlade in och sedan läste upp högt. Kärlek, luft, lek och frihet stod på det bland annat på lapparna. På sista lappen läste Andrés Díaz García följande mening:
”Vad kan man få utan pengar? Allt.”
Utställningens tydliga mål och syfte var att ifrågasätta och föra fram kritik av dagens ekonomiska system. Vi ville även lyfta fram de alternativ som faktiskt finns.
För vem gynnas egentligen av systemet och samhällets totala fokus på pengar? Majoriteten av oss är förlorare i denna sköna nya värld. Det är dags att börja ifrågasätta den ekonomiska hegemonin och dess dominans. Drömmen om pengar som ett sätt uppnå frihet är för de allra flesta av oss ingenting annat än just en dröm.
Artmoney är ett sätt att ändra spelreglerna kring pengar och det finns fler såsom basinkomst, dumpstring, swop, lets, stadsodling med flera som alla tillhör den kollaborativa ekonomin och, enligt oss, framtiden.
