• Baljväxtsodling på Per Modigs gård Fagraslätt utanför Kristianstad. Foto: Per Modig
  • ”Vegetarianer har varit helt lyriska över att kunna köpa svenskodlade bönor men nu börjar också större aktörer bli intresserade”, säger Per Modig.
Landets Fria

Ökat intresse för odling av baljväxter

Baljväxtsodling lockar allt fler då intresset för att använda baljväxter i kosten ökat. Vid en temadag på Gotland samlades forskare, rådgivare, kulturvetare och lantbrukare för att utbyta kunskap och erfarenheter.

Gotlandslinser, jakobs koböna, gulböna och tranbärsböna är lokala namn på några av de baljväxter som odlats länge på Gotland för husbehov och som visades på den temadag om baljväxtodling som hölls på Grönt centrum vid naturbruksgymnasiet Lövsta i början av februari. En av föreläsarna var Georg Karlsson, som forskar om hur baljväxter kan användas för att öka skördarna i jordbruket utan att miljön påverkas negativt. Han ser flera fördelar med att odla mer baljväxter i Sverige.

– Baljväxter är proteinrika livsmedel, de kan förbättra markens bördighet och minska behovet av att köpa in kvävegödsel.

Målet med dagen var att öka intresset för baljväxtsodling på Gotland. Vid temadagen visades exempelvis sojabönan och kidneybönan som kan bli några av framtidens grödor vid gotländska lantbruk.

– Målet är att skapa en mötesplats mellan forskare, rådgivare och lantbrukare och skapa ett kunskapsutbyte så att forskarna kan få inspel från lantbrukarna om vilka frågor de kan ta med sig hem. Och lantbrukarna kan i sin tur ta del av forskningsresultat, säger Lisa Germundsson, koordinator för Partnerskap Alnarp som var med och arrangerade temadagen.

Intresset för att använda baljväxter i kosten har ökat under senare år, upplever Per Modig, lantbrukare och växtodlingsrådgivare som driver gården Fagraslätt utanför Kristianstad. Sedan 2009 har han odlat bland annat svarta bönor, linser och sojabönor, på cirka fem hektar, som han säljer till affärer och matkooperativ.

– Vegetarianer har varit helt lyriska över att kunna köpa svenskodlade bönor men nu börjar också större aktörer bli intresserade. Flera livsmedelsföretag söker fler leverantörer av svenskodlade bönor, säger Modig.

För den som vill börja odla bönor i större skala finns dock en hel del att tänka på. Per Modig säger att bland det viktigaste är växtföljden; den ordning i vilken olika grödor odlas på samma åker; samt att inte odla ärtor och bönor på samma plats för ofta. Helst ska man vänta sex år innan man återkommer till samma åker.

– Vi ska inte tulla på sexårsregeln. Annars kan sjukdomen ärtrotröta göra att det kan dröja många decennier innan man kan odla ärtor på samma åker igen. Det är även viktigt att planera sin odling noga för att kunna hålla ogräset under kontroll. Linser är en svag gröda när det gäller att konkurrera med ogräs och det gäller att välja fält där man inte har problem med kvickrot och att vara noga med radhackningen, säger Modig.

I dag finns det flera nya sorters baljväxter som är förädlade för att passa modern odling, bland annat genom att baljorna sitter högre upp från marken och därför lättare kan skördas med maskiner.

– Men många äldre sorter kan ha värden som är viktiga att bevara, säger Lena Nygårds, kulturvetare som sedan 2002 på uppdrag av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har samlat in frön från gamla sorters kulturväxter i trädgårdar runt om i Sverige.

Även privatpersoner har skickat fröer till henne.

– Gotland är ett av de län där det har lämnats in mycket bönor, men inte några ärtor. Några äldre sorter kom till Gotland med Svenskbyborna från Ukraina. Äldre sorters kulturväxter kan ha unika smaker, färger och egenskaper som exempelvis att de kan lagras under lång tid utan att gro, berättar Nygårds.

Erik Levander från Havdhem var en av det 40-tal lantbrukare som kom till Lövsta för att lära sig mer om baljväxtodling. Han odlar spannmål, oljeväxter, lucern och klöver på cirka 400 hektar. Han kan tänka sig att börja odla baljväxter som kan säljas direkt som livsmedel, men anser att det i så fall krävs att man kan komma upp i större volymer, inte minst för att kunna samordna transporter till fastlandet och exempelvis till Öland där det i dag finns moderna anläggningar för att rensa och sortera bönor.

– Jag kan tänka mig att odla så mycket som växtföljden tål om det finns en vettig avsättning för detta, säger Levander.

De olika föreläsningarna under temadagen väckte mycket diskussioner bland åhörarna. Inte alla lantbrukare som deltog ser förutsättningar att själva odla baljväxter på sin gård, men några av dem pekar på andra möjligheter som att arrendera ut delar av sin mark till den som vill prova detta.

– Bönor är bra mat. Om man går och tittar på hur det ser ut på hyllorna med bönor i affärerna där det mesta är importerat så vore det väl intressant om man kunde odla i Sverige, säger Ingegärd Sahlsten från Follingbo.

Och lantbrukaren Per Modig hoppas att allt fler ska börja odla baljväxter.

– Jag har aldrig fått så mycket respons på Facebook som när jag började odla linser. Förutsättningarna för baljväxtsodling på Gotland är goda, säger Modig.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Planerad ekoby ska rymma allt

En ekoby med plats för boende, odling, förnybar energi och sociala företag planeras i Kalmar eller på Öland.

Landets Fria

Lantbrukarnas lönsamhet ökar

Fler lantbrukare än för ett år sedan bedömer sin lönsamhet som god – och fler skulle rekommendera unga att bli lantbrukare.

Landets Fria

Ekoby gör unikt biogasprojekt

Suderbyns ekoby blir först i Sverige med ett slutet kretslopp som kombinerar småskalig biogasproduktion med jordfri odling.

Landets Fria

© 2022 Fria.Nu